path: root/talermerchantdemos/blog/articles/sv/right-to-read.html

<!--#set var="PO_FILE"
 value='<a href="/philosophy/po/right-to-read.sv.po">
 https://www.gnu.org/philosophy/po/right-to-read.sv.po</a>'
 --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/right-to-read.html"
 --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
 --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2007-06-08" -->

<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
<!-- Parent-Version: 1.79 -->

<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
<title>Rätten att läsa - GNU Project - Free Software Foundation</title>
<style type="text/css" media="print,screen"><!--
blockquote {
   font-style: italic;
   margin: 0 6%;
}
blockquote cite {
   font-style: normal;
}
.announcement {
   margin: 2em 0;
}
#AuthorsNote ul, #AuthorsNote li {
   margin: 0;
}
#AuthorsNote li p {
   margin-top: 1em;
}
#AuthorsNote li p.emph-box {
   margin: .5em 3%;
   background: #f7f7f7;
   border-color: #e74c3c;
}
@media (min-width: 53em) {
   .announcement {
      text-align: center;
      background: #f5f5f5;
      border-left: .3em solid #fc7;
      border-right: .3em solid #fc7;   
   }
   #AuthorsNote .columns >
 p:first-child,
    #AuthorsNote li p.inline-block {
      margin-top: 0;
   }
   #AuthorsNote .columns p.emph-box {
      margin: .5em 6%;
   }
}
-->
</style>

<!--#include virtual="/philosophy/po/right-to-read.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
<h2 class="center">Rätten att läsa</h2>

<p class="byline center">
av <a href="http://www.stallman.org/">Richard Stallman</a></p>
<p class="center">
<em>Denna artikel fanns i februari numret 1997 av <cite>“Communications of
the ACM”</cite> (årgång&nbsp;40, Nummer&nbsp;2).</em></p>
<hr class="thin" />

<div class="article">
<blockquote class="center"><p>
	     (från “Vägen till Tycho”, en kollektion av artiklar om föregångarna till den
Lunariska revolutionen, publicerad i Luna&nbsp;City år&nbsp;2096)
</p></blockquote>

<div class="columns">
<p>
För Dan Halbert började vägen till Tycho i högskolan - när Lisa Lenz frågade
om hon kunde låna hans dator. Hennes hade gått sönder och om hon inte kunde
låna en annan, så skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det fanns ingen
hon vågade fråga, förutom Danne.</p>

<p>
Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lånade
ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-böcker. Förutom det faktum att
man kunde hamna i fängelse för att låta någon annan läsa ens böcker, så
kändes redan idén rent chockerande för honom. Som alla andra hade han lärt
sig sen barnsben att dela med sig av böcker var fel - någonting bara pirater
gör.</p>

<p>
Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaru-Skydds Myndigheten)
skulle komma på honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok
hade en kontrollfunktion för upphovsrätt som kontrollerade var, när och av
vem som boken lästes och att detta rapporterades till Licens Centralen (de
använde denna information för att fånga läspirater, men också för att sälja
privata intresseprofiler till företag). Nästa gång hans dator kopplades upp
mot nätet, så skulle Licens Centralen få reda på det. Danne, som en
datorägare, skulle få ett hårt straff för att inte ha vidtagit åtgärder för
att förhindra brott.</p>

<p>
Men givetvis, Lisa behövde ju inte nödvändigtvis läsa hans böcker. Hon
kanske bara behövde datorn för att skriva sin uppsats. Men Danne visste att
hon kom från en mindre välbärgad familj som inte hade råd med så mycket
undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans böcker kanske var
den enda vägen för henne att klara sina betyg. Som han förstod situationen;
han själv behövde studielån för att kunna betala för de rapporter han läste
(10% av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna; eftersom
Danne siktade på en akademisk karriär, så hoppades han att hans egen
framtida forskning skulle generera rapporter nog för att betala tillbaks
studielånen).</p>
</div>
<div class="column-limit"></div>

<div class="columns">
<p>
Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid då vem som helst kunde gå
till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med böcker, utan att
behöva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt
biblioteks-tillstånd. Men på 1990-talet så hade både kommersiella och
ideella förläggare börjat ta betalt för access. Vid 2047 så var fri access
för elever bara blott ett minne.</p>

<p>
Det fanns förstås vägar att komma runt MSM och Licens Centralen. Dessa vägar
var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans
Martinsson, som hade kommit över ett otillåtet debugger-verktyg, å använde
detta för att hoppa över kontrollfunktionen för upphovsrätt när han läste
böcker. Han hade dock berättat det för allt för många kompisar, en av dem
angav honom till MSM för en belöning (djupt skuldsatta studenter lockades
lätt till angiveri). År 2047 satt Frasse i fängelse, inte för piratläsning,
utan för innehav av en debugger.</p>

<p>
Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid då alla kunde ha
felsökningsverktyg för mjukvara. Det fanns till och med fria “debuggers”
tillgängliga på CD eller nedladdningsbart på nätet. Men när vanliga
användare började använda dem för att komma runt kontrollfunktionerna för
upphovsrätt, så kom snart en prejudicerande dom som sade att detta var i
praktiken det vanliga användningsområdet. Av detta följde att de var
olagliga, senare skickades utvecklare av sådana verktyg i fängelse.</p>

<p>
Programmerare behövde givetvis fortfarande felsökningsverktyg, men 2047
distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och
kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde på datavetenskapen
hölls bakom en brandvägg så att den bara kunde användas för skoluppgifter.</p>

<p>
Det var också möjligt att kringgå kontrollfunktionerna genom att installera
en modifierad systemkärna. Danne skulle så småningom upptäcka att det
funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring
millenieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsökningsverktygen -
man kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns
hårdvaru-lösenord, vilket varken SÄPO eller Microsofts support talar om.</p>
</div>
<div class="column-limit"></div>

<div class="columns">
<p>
Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde låna ut sin dator till
Lisa. Men han kunde ändå inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje
chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon
frågade just honom om hjälp, kunde ju betyda att det kanske var ömsesidig
kärlek.</p>

<p>
Danne löste dilemmat genom att göra något än mer otänkbart.. han lånade inte
bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lösenord till den! Genom
detta, om Lisa läste hans böcker, så skulle Licens Centralen tro att det var
han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle
inte automatiskt få reda på det. Detta om inte Lisa angav honom.</p>

<p>
Givetvis, om skolan någonsin fick reda på att han gett Lisa sitt lösenord,
så skulle bådas liv som studenter vara över, oavsett vad Lisa använt datorn
till. Skol-policyn var att allt som hindrade skolans övervakning av
studenternas datoranvändning var grund för disciplinära åtgärder. Det
spelade ingen roll om det var harmlöst - förseelsen var att göra det svårt
för administrationen att övervaka. Det förutsattes att man gjorde någonting
förbjudet och de behövde inte veta exakt vad.</p>

<p>
Studenter blev vanligtvis inte reglerade för detta, inte direkt. Istället
blev de utestängda från skolans datorer och datorsystem, och skulle
ofrånkomligen kugga på alla ämnen.</p>

<p>
Senare skulle Danne lära sig att såna här policys först dök upp under
1980-talet, när studenter i större omfattning började använda datorer. Före
detta hade skolorna ett annat förhållningssätt till disciplin; de
bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.</p>
</div>
<div class="column-limit"></div>

<div class="columns">
<p>
Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare
till deras äktenskap, men också till att ifrågasätta vad de som barn lärt
sig om “piracy”. Paret började läsa om upphovsrättens historia, om
Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USAs ursprungliga
konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade
flyttat ifrån MSMs långa arm. När senare Tycho-upproret började 2062, så var
allas rätt att läsa en av dess centrala mål.</p>
</div>

<div id="AuthorsNote">
<h3>Författarens noteringar</h3>

<p><em>Dessa noteringar uppdaterades 2002.</em></p>

<ul class="no-bullet">
<li>
<div class="columns">
<p>
Rätten att läsa är en kamp som pågår idag. Det kanske tar 50 år för dagens
rättsuppfattning att falla i glömska, men dest mesta av de lagar och regler
som grundlägger scenariot i historan ovan är redan föreslagna; många är även
lag i USA och annorstädes. 1998 kom “Digital Millenium Copyright Act” som
lade grunden för begränsningar att låna och läsa e-böcker (men även annan
data). Den europeiska unionen införde liknande begränsningar 2001 i ett
upphovsrättsdirektiv.</p>

<p>
2001 kom den Disney sponsrade senator Hollings med ett förslag kallat SSSCA
som går ut på att alla nya datorer skall ha kopieringsbegränsningar som
användaren inte kan gå förbi. Det syns en långsiktig trend från Clipper chip
till de förslag som läggs i USA; datorsystem sätts och konstrueras för att
ge tredje part kontroll över de som använder systemen. SSSCA har senare bytt
namn till CBDTPA (tänk på det som “Consume But Don't Try Programming Act”).</p>

<p>
Började USA att försöka använda amerikas frihandelsavtal (<abbr title="Free
Trade Area of the Americas">FTAA</abbr>) för påtvinga samma regler för hela
västvärlden. FTAA är ett sådant frihandelsavtal, med syfte att <a
href="https://stallman.org/business-supremacy-treaties.html">ge
affärsvärlden ett ökat inflytande över demokratiska regeringar</a>; att
tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda.</p>

<p>
Iden att FBI och Microsoft skulle ha lösenord för personliga datorer, och
inte låta ägaren ha det, detta föreslogs dock 2002. Det kallas “trusted
computing” eller “Palladium”.</p>

</div>
<div class="column-limit"></div>
</li>

<li>
<div class="columns">
<p>
När denna historia ursprungligen skrevs, så hotade SPA små
internetleverantörer, krävde att SPA skulle ges rättighet att övervaka
användarna. Många internetleverantörer gav upp när de blev hotade, eftersom
de inte hade resurserna att slå tillbaks i en rättegång (Atlanta
Journal-Constitution, 1 Oct 96, D3.) Åtminstone en internetleverantör,
Community ConneXion in Oakland CA, vägrade gå med på kraven och blev
stämnd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick senare lagstiftningen
DMCA som ger dem makten de ville ha.</p>

<p>
MSM har i denna svenska version av historien översatts från SPA (Software
Publisher's Association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA
(Business Software Alliance). BSA är idag ingen polismakt; inofficiellt
agerar den som en sådan. Användandes metoder som påminner Sovjetunionen,
uppmanar folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av
BSA i Argentina under 2001 framkom hot om våldäckt i fängelser mot folk som
delade med sig av mjukvara.</p>
</div>
<div class="column-limit"></div>
</li>

<li>
<div class="reduced-width">
<p>
Universitetens säkerhets policys beskrivna i historien är inget påhitt. Som
exempel, en dator i ett universitetsnätverk i Chicago området skriver ut
följande meddelande när man loggar in:</p>

<blockquote><p>
This system is for the use of authorized users only.  Individuals using this
computer system without authority or in the excess of their authority are
subject to having all their activities on this system monitored and recorded
by system personnel.  In the course of monitoring individuals improperly
using this system or in the course of system maintenance, the activities of
authorized user may also be monitored.  Anyone using this system expressly
consents to such monitoring and is advised that if such monitoring reveals
possible evidence of illegal activity or violation of University regulations
system personnel may provide the evidence of such monitoring to University
authorities and/or law enforcement officials.
</p></blockquote>

<p>
Detta är en intressant tolkning av USAs “Fourth Amendment”: tvinga folk att
hålla med, i förväg, för att sedan hävda sin rätt eferåt.</p>
</div>
</li>
</ul>
<div class="column-limit"></div>
</div>

<h3 id="BadNews">Dåliga nyheter</h3>

<p>
<a href="/philosophy/right-to-read.html#AuthorsNote"> Författarens
anteckningar</a> talar om kampen för rätten att läsa. Denna kamp har redan
börjat; här följer två länkar till artiklar om teknologier som utvecklas för
att neka dig din rätt att läsa.
</p>

<ul>
<li><p><a
href="http://www.zdnet.com/news/seybold-opens-chapter-on-digital-books/103151">Electronic
Publishing:</a> En artikel om e-böcker och upphovsrättsliga effekter som
påverkar din rätt att läsa en kopia.</p></li>

<li><p><a
href="http://news.microsoft.com/1999/08/30/microsoft-announces-new-software-for-reading-on-screen">Books
inside Computers:</a> Mjukvara för att kontrollera vem som kan läsa böcker
och dokument på en PC.</p></li>
</ul>
<div class="column-limit"></div>

<h3 id="References" style="font-size: 1.2em">Referenser</h3>

<ul>
  <li>Administrationens “White Paper”: Information Infrastructure Task Force,
Intellectual Property [<a href="/philosophy/not-ipr.html">sic</a>] and the
National Information Infrastructure: The Report of the Working Group on
Intellectual Property [sic] Rights (1995).</li>

  <li><a href="http://www.wired.com/wired/archive/4.01/white.paper_pr.html"> En
förklaring av detta “White Paper”: The Copyright Grab</a>, Pamela Samuelson,
Wired, Jan. 1996</li>

  <li><a href="http://www.law.duke.edu/boylesite/sold_out.htm">Sold Out</a>, James
Boyle, New York Times, 31 March 1996</li>

  <li><a
href="http://web.archive.org/web/20130508120533/http://www.interesting-people.org/archives/interesting-people/199611/msg00012.html">Public
Data or Private Data</a>, Washington Post, 4 Nov 1996. </li>
  <li><a
href="https://web.archive.org/web/20151113122141/http://public-domain.org/">Union
for the Public Domain</a> - en organisation med syfte att motsätta sig och
försöka reversera uttökningen av upphovsrätten och patentlagstiftningen.</li>
</ul>
</div>

<hr class="thin" />
<blockquote id="fsfs"><p class="big">Denna essä är publicerad i <a
href="http://shop.fsf.org/product/free-software-free-society/"><cite>Free
Software, Free Society: The Selected Essays of Richard
M. Stallman</cite></a>.</p></blockquote>

<div class="translators-notes">

<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
 </div>
</div>

<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
<div id="footer">
<div class="unprintable">

<p>Var god skicka frågor angående FSF &amp; GNU till <a
href="mailto:gnu@gnu.org">&lt;gnu@gnu.org&gt;</a>.  Det finns också <a
href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
href="mailto:webmasters@gnu.org">&lt;webmasters@gnu.org&gt;</a></p>

<p>
<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
        replace it with the translation of these two:

        We work hard and do our best to provide accurate, good quality
        translations.  However, we are not exempt from imperfection.
        Please send your comments and general suggestions in this regard
        to <a href="mailto:web-translators@gnu.org">

        &lt;web-translators@gnu.org&gt;</a>.</p>

        <p>For information on coordinating and submitting translations of
        our web pages, see <a
        href="/server/standards/README.translations.html">Translations
        README</a>. -->
Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
översättningar till den här artikeln.</p>
</div>

<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
     files generated as part of manuals) on the GNU web server should
     be under CC BY-ND 4.0.  Please do NOT change or remove this
     without talking with the webmasters or licensing team first.
     Please make sure the copyright date is consistent with the
     document.  For web pages, it is ok to list just the latest year the
     document was modified, or published.
     If you wish to list earlier years, that is ok too.
     Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
     years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
     year, i.e., a year in which the document was published (including
     being publicly visible on the web or in a revision control system).
     There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
     Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
<p>Copyright &copy; 1996, 2002 Richard Stallman</p>

<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0/">Creative Commons
Attribution-NoDerivs Attribution-NoDerivs 4.0 International License</a>.</p>

<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
<div class="translators-credits">

<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
 </div>

<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
Updaterat:

$Date: 2019/10/25 17:54:44 $

<!-- timestamp end -->
</p>
</div>
</div>
</body>
</html>