path: root/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html

<!--#set var="PO_FILE"
 value='<a href="/gnu/po/manifesto.sv.po">
 http://www.gnu.org/gnu/po/manifesto.sv.po</a>'
 --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html"
 --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
 --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-01-17" -->
<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/manifesto.en.html" -->

<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
<!-- Parent-Version: 1.77 -->

<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
<title>GNU-manifestet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title>

<!--#include virtual="/gnu/po/manifesto.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
<h2>GNU-manifestet</h2>

<p> av Richard Stallman</p>

<h3 id="whats-gnu">I. GNU ÄR NÅGOT ANNAT ÄN Unix!</h3>

<p>
   GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är Något annat än Unix) och så kallas
det helt Unix-kompatibla mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för
att gratis kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett
antal frivilliga medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i
form av tid, pengar, program och utrustning.</p>

<p>
   Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för att skriva
editorkommandon, ett avlusningsprogram på källkodsnivå, en länkare, en
yacc-kompatibel parsergenerator och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en
kommandotolk) är nästan färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator
kan nu kompilera sig själv och kommer att släppas under året. En första
kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till för att man skall
kunna emulera Unix. När kärnan och kompilatorn är färdiga går det att
distribuera ett GNU-system som passar för programutveckling. Vi kommer att
använda TeX som vår textformatterare, men arbete pågår på en [version av]
nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla
X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett portabelt Common
Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra saker plus on
line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna tillhandahålla allt
användbart som normalt följer med ett Unix-system och mer därtill.</p>

<p>
   Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men GNU är inte
identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska förbättringar baserade på
våra erfarenheter av andra operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre
filnamn, filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk
filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så småningom ett
Lispbaserat fönstersystem där flera olika Lispprogram och vanliga
Unix-program kan dela på en skärm. Man kommer att kunna programmera både i C
och Lisp. Vi kommer att försöka stödja följande kommunikationsprotokoll:
UUCP, MIT chaosnet och IP.</p>

<p>
   Till en början kommer GNU att göra tillgängligt för maskiner i
68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de är lättast att få GNU
att köra på. Arbetet med att få det att köra på mindre maskiner lämnas till
dem som vill använda det på sådana maskiner.</p>

<h3 id="why-write">II. DÄRFÖR MÅSTE JAG SKRIVA GNU</h3>

<p>
   För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett program skall jag dela
med mig åt andra som gillar det. Mjukvaruförsäljarna vill söndra användarna
och härska över dem genom att få dem att gå med på att inte dela med sig åt
andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra användare på det
viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett avtal om att inte
avslöja vad jag arbetar med, eller ett mjukvarulicensavtal. Under mina år på
laboratoriet för artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå
emot sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till slut gick
det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar på en institution där man
gjorde dessa saker åt mig, mot min vilja.</p>

<p>
   För att jag skall kunna fortsätta använda datorer utan att skämmas har jag
bestämt mig för att sammanställa tillräckligt med fri mjukvara för att jag
skall kunna klara mig utan mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig
från AI-labbet så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra
mig från att ge bort GNU.</p>

<h3 id="compatible">III. DÄRFÖR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3>

<p>
   Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej. De grundläggande dragen
i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan fylla i det som Unix saknar
utan att förstöra dem. Ett unixkompatibelt system skulle också vara
praktiskt för många andra att börja använda.</p>

<h3 id="available">IV. SÅ HÄR KOMMER GNU ATT GÖRAS TILLGÄNGLIGT</h3>

<p>
   GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och för sig att tillåtas
förändra och vidaredistribuera GNU, men ingen distributör kommer att
tillåtas inskränka möjligheterna till vidare distribution. Förändringar som
gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att tillåtas. Jag
vill se till att alla versioner av GNU förblir gratis.</p>

<h3 id="why-help">V. MÅNGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÄLPA TILL</h3>

<p>
   Jag har träffat på många programmerare som gillar GNU och vill hjälpa till.</p>

<p>
   Många programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara. De tjänar
kanske mer pengar, men de tvingas också känna sig som om de står i konflikt
med andra programmerare snarare än om de är deras kamrater. Det
grundläggande vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av
sina program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag förbjuder i stort
sett programmerare att behandla andra som vänner. Mjukvaruköparen måste
välja mellan vänskap och laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för
att vänskap är det viktigaste. Men de som tror på rättssystemet känner sig
inte väl till mods med något av valen. De blir cyniska och tror att
programmering bara är ett sätt att tjäna pengar.</p>

<p>
   Genom att använda och utveckla GNU istället för upphovsrättsligt skyddade
märkesprogram kan vi vara gästvänliga mot andra och samtidigt följa
lagen. Dessutom kan GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under
vilket vi kan samla andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så
vis kan vi känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om vi använder
märkesmjukvara. För ungefär hälften av de programmerare som jag kommer i
kontakt med är detta en viktig glädjekälla som inte kan ersättas av pengar.</p>

<h3 id="contribute">VI. SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA TILL</h3>

<p>
   Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber enskilda
individer donera program och arbete.</p>

<p>
   Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner är att GNU kommer att
kunna köras på dem vid en tidig tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga
system som är klara för användning, godkända för användning i bostadsområden
och utan behov av sofistikerad kylning eller energiförsörjning.</p>

<p>
   Jag har märkt att väldigt många programmerare gärna vill bidra med
deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt skulle ett sådant deltidsarbete,
fördelat på många, vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som
skrivits skulle inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att
ersätta Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består av
hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De
flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara
Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en
ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i stället för
orginalet på ett Unix-system, så kommer programmen att fungera bra när man
sätter samman dem. Även om man räknar med att Murphy skapar ett och annat
oväntat problem så är det genomförbart att samla komponenterna i ett
system. (För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att krävas och
det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad grupp.)</p>

<p>
   Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa ett par personer på
hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara låga för en programmerare, men
mitt mål är att hitta människor som tycker att det är lika viktigt att bygga
en gemenskap som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta
hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta på GNU, genom att de
slipper förtjäna sitt levebröd på något annat sätt.</p>

<h3 id="benefit">VII. DÄRFÖR KOMMER ALLA DATORANVÄNDARE ATT GAGNAS</h3>

<p>
   Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst få tag på bra systemmjukvara
helt fritt, precis som luft.</p>

<p>
   Det innebär så mycket mer än att alla sparar in kostnaden för en
Unix-licens. Det innebär att en massa slösaktigt dubbelarbete vid
systemprogrammering kan undvikas. I stället kan dessa ansträngningar
användas för att flytta frontlinjen framåt.</p>

<p>
   Systemets fullständiga källkod kommer att vara tillgänglig för alla. Det får
till följd att en användare som behöver förändra systemet alltid är fri att
göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare eller ett
företag att göra det för honom eller henne. Användarna kommer inte längre
att vara utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger
källkoden, och därmed är de enda som kan göra förändringar.</p>

<p>
   Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en lärorikare miljö genom att
uppmuntra alla studenter att studera och förbättra systemkällkoden. I
Harvards datorsalar hade man inställningen att inga program skulle
installeras på systemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig och man
levde som man lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag
påverkades mycket av detta.</p>

<p>
   Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut vem som äger
mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att göra med den att
försvinna.</p>

<p>
   Att se till att folk betalar för att använda ett program, till exempel genom
att köpa programlicenser, är alltid väldigt dyrt för samhället eftersom det
krävs invecklade mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka
program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man tvinga
alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där luften måste tillverkas
till en hög kostnad: där är det kanske rättvist att ta betalt per liter av
dem som andas, men att bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är
oacceptabelt även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha
tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken ibland skulle
vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta lufttillverkningen med
och slänga maskerna.</p>

<p>
   Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt för en
programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara lika fritt.</p>

<h3 id="rebutted-objections">VIII. NÅGRA LÄTT TILLBAKAVISADE INVÄNDNINGAR MOT GNU:S MÅL</h3>

<p id="support">
<strong>“Ingen kommer att använda det om det är fritt, för då har de ingen
support att luta sig mot.”</strong></p>

<p>
<strong>“Man måste ta betalt för programmet för att kunna ge
support.”</strong></p>

<p>
   Om folk hellre betalar för GNU plus service än får GNU gratis utan service,
så borde ett företag som ger service till dem som fått GNU gratis vara
lönsamt.</p>

<p>
   Vi måste skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete och
sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.Det förstnämnda
är inget man kan lita på att få från en mjukvaruförsäljare. Om ditt problem
inte delas av tillräckligt många andra så kommer försäljaren att be dig dra.</p>

<p>
   Om din verksamhet är beroende av att få support, så är den enda utvägen att
skaffa all nödvändig källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du
anställa vem som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du är
inte utlämnad till någon enskild individs godtycke. Eftersom priset för
källkoden i Unix-fallet är så högt är detta inte aktuellt för de flesta
företag. Med GNU kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att
ingen kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem
som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla världens
problem, bara somliga.</p>

<p>
   Samtidigt behöver användare helt utan datorvana någon att hålla i handen,
någon som hjälper dem med sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men
inte vet hur.</p>

<p>
   Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av företag som säljer just
precis handhållning och reparationer. Stämmer det att användare hellre
lägger ut pengar så att de får service med den köpta produkten, så kommer de
också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha fått
produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med kvalitet och pris;
användarna kommer inte att bindas till något särskilt företag. Samtidigt kan
vi som inte behöver denna tjänst få använda programmet utan att betala för
servicen.</p>

<p id="advertising">
<strong>“Utan reklam är det omöjligt att nå många människor och man måste ta
betalt för programmet för att möjliggöra det.”</strong></p>

<p>
<strong>“Det är inte lönt att göra reklam för ett program som folk kan få
gratis.”</strong></p>

<p>
   Det finns sätt att göra reklam som är gratis eller väldigt billiga och som
kan användas för att informera ett stort antal datoranvändare om något
sådant som GNU. Men det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan nås
med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör reklam för en tjänst
bestående av att kopiera och skicka ut GNU kunna bli så framgångsrikt att
det kan betala reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är det bara de
användare som drar nytta av reklamen som betalar för den.</p>

<p>
   Om å andra sidan många människor får GNU av vänner så kommer den här typen
av företag inte att lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var
nödvändigt för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens förespråkare så
ovilliga att låta marknaden avgöra frågan?</p>

<p id="competitive">
<strong>“Mitt företag behöver ett operativsystem med ett välkänt varumärke
för att få en konkurrensfördel.”</strong></p>

<p>
   GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du kommer inte att
kunna få någon fördel på detta område, men ingen av dina medtävlare kommer
heller att få en fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra områden medan
alla får fördelar på det här. Om du säljer operativsystem kommer du inte att
gilla GNU, men sånt är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda
dig från att skuffas in i den kostsamma bransch som är
operativsystemförsäljarens.</p>

<p>
   Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd i form av gåvor från
tillverkare och användare, som därmed minskar kostnaden för var och en.</p>

<p id="deserve">
<strong>“Förtjänar inte programmerarna någon belöning för sin
kreativitet?”</strong></p>

<p>
   Om något förtjänar att belönas,  så är det bidrag till en
gemenskap. Kreativitet kan vara ett  bidrag till en social gemenskap, men
bara så länge  samhället får fritt använda sig av resultaten. Om
programmerare förtjänar att belönas för  innovativa program, följer det
logiskt att de också  förtjänar att straffas om de begränsar användandet  av
dessa program.</p>

<p id="reward">
<strong>“Skall inte en programmerare kunna begära någon ersättning för sin
kreativitet?”</strong></p>

<p>
   Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört arbete eller i att
försöka maximera sin inkomst, så länge man inte använder destruktiva
medel. Men det är just sådana medel som vanligen används på mjukvaruområdet
idag.</p>

<p>
   Att utkräva pengar av användarna är destruktivt, eftersom inskränkningarna
minskar mängden olika sätt på vilket programmet kan användas. Det minskar
det välstånd som mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När någon
medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga följderna ett
medvetet förstörande.</p>

<p>
   En god medborgare skaffar sig inte välstånd på det viset, för den ömsesidiga
destruktivitet som skulle bli resultatet av att alla betedde sig så skulle
göra oss alla fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller
den gyllene regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att
alla gömde undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra
detta. I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte
berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen denna
kreativitet.</p>

<p id="starve">
<strong>“Kommer inte programmerarna att få gå hungriga?”</strong></p>

<p>
   Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli programmerare. De flesta
av oss skulle aldrig lyckas få några pengar genom att stå på gatan och göra
grimaser. Men det innebär inte att vi är dömda att stå på gatan, göra
grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p>

<p>
   Men det är fel svar eftersom det godtar frågeställarens implicita antagande:
att utan en äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre i
ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p>

<p>
   Anledningen till att programmerare inte kommer att gå hungriga är i själva
verket att de fortfarande kommer att kunna få betalt för att programmera,
bara inte lika mycket som idag.</p>

<p>
   Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda sättet att göra affärer i
mjukvarubranchen. Det är det vanligaste eftersom det inbringar mest
pengar. Vore det förbjudet, eller förkastat av kunden, skulle
mjukvarubranchen välja andra slags organisationer som är mindre vanliga
idag. Det finns alltid ett antal olika sätt att organisera en
affärsverksamhet.</p>

<p>
   Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med dessa nya
premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en förändring. Det
anses inte orättvist att snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om
programmerare tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I
praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p>

<p id="right-to-control">
<strong>“Har man inte rätt att kontrollera hur ens kreativitet
används?”</strong></p>

<p>
“Att kontrollera hur ens idéer används” är i själva verket ett sätt att
kontrollera andras liv, och det används oftast för att göra deras liv
besvärligare.</p>

<p>
   De som har analyserat frågan om skydd för intellektuella prestationer
ingående (jurister till exempel) säger att det inte finns någon inneboende
rätt till intellektuell egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa
intellektuella prestationer har lagstiftaren skapat i vissa speciella
syften.</p>

<p>
   Patentsystemet inrättades till exempel för att uppmuntra uppfinnare att
offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar. Syftet var snarare att hjälpa
samhället än att hjälpa uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid på
17 år kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades
med. Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för dem är
licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna för att starta
produktionen, så ställer patent oftast inte till någon skada. De sätter inga
hinder i vägen för de flesta enskilda som använder patentskyddade produkter.</p>

<p>
   Upphovsrättsidén fanns inte förr i världen; då kopierade författare ofta
varandra utförligt i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många
författares verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet
inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På området som det
inrättades för -- böcker som med lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress
-- så gjorde det ingen särskild skada och störde inte de flesta av bokens
läsare.</p>

<p>
   Alla rättigheter som är knutna till intellektuell egendom är inget annat än
licenser som beviljas av samhället för att det ansågs, med rätta eller inte,
att samhället i sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje
enskild situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det bättre genom
att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en person att handla genom att
ge honom eller henne en sådan licens?</p>

<p>
   Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket åt från böcker för
hundra år sedan. Att det enklaste sättet att kopiera ett program är från en
granne till nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad kod
som är helt skilda från varandra, och att ett program används snarare än
läses eller avnjutes skapar sammantaget en situation där den som
upprätthåller en upphovsrätt skadar samhället i stort både materiellt och
andligen, och där man därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen
tillåter det.</p>

<p id="competition">
<strong>“Med lite konkurrens blir saker och ting bättre gjorda.”</strong></p>

<p>
   Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att belöna vinnaren
uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När kapitalismen verkligen funkar
på det viset så gör den ett bra jobb, men dess förespråkare gör fel i att
anta att det alltid funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen utfästs
och bara tänker på att vinna till varje pris så hittar de kanske på andra
strategier -- som att angripa de andra löparna. Om löparna hamnar i ett
råkurr kommer de alla att bli försenade.</p>

<p>
   Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den moraliska motsvarigheten
till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog verkar den enda domare vi har inte ha
något emot bråk, han bara reglerar dem (“Var tionde meter ger dig rätt att
skjuta ett skott”). Vad han borde göra är att stoppa löparna och straffa dem
för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p>

<p id="stop-programming">
<strong>“Kommer inte alla att sluta programmera om det inte finns något
ekonomiskt incitament?”</strong></p>

<p>
   Många kommer faktiskt att programmera även helt utan ett ekonomiskt
incitament. För många -- ofta de som är bäst på det -- är programmering
oemotståndligt lockande. Det finns ingen brist på proffsiga musiker som
fortsätter spela utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på det.</p>

<p>
   Men även om den här frågan ofta ställs är den egentligen inte
relevant. Programmerarnas löner kommer inte att försvinna, bara bli
mindre. Den rätta frågan att ställa är alltså huruvida någon kommer att
programmera när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger
mig att svaret är ja.</p>

<p>
   I över tio år arbetade några av världens bästa programmerare vid
Laboratoriet för artificiell intelligens för en betydligt lägre lön än de
hade kunnat få på annat håll. De belönades med annat än pengar: berömmelse
och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul, den är en belöning i
sig själv.</p>

<p>
   Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika intressanta arbeten, men
med högre lön.</p>

<p>
   Fakta säger alltså att folk programmerar av andra skäl än att bli rika, men
om de får möjligheten att dessutom tjäna en massa pengar så börjar de
förvänta sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner klarar sig
inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så behöver det inte vara om
de som betalar höga löner förbjuds.</p>

<p id="desperate">
<strong>“Vi har ett desperat behov av programmerare. Om de kräver att vi
slutar hjälpa våra grannar så måste vi lyda.”</strong></p>

<p>
   Så desperat är du aldrig att du måste följa den här typen av krav. Minns
Thomas Jeffersons valspråk när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet:
“miljoner till försvaret, men inte ett öre i lösen!”</p>

<p id="living">
<strong>“På något sätt måste ju programmerare tjäna sitt
uppehälle.”</strong></p>

<p>
   I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det massor av sätt för en
programmerare att tjäna pengar utan att sälja rätten att använda ett
program. Att det är vanligt idag beror på att det är så programmerare och
affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det enda möjliga sättet att
tjäna pengar. Det är lätt att hitta på andra sätt om man bara vill. Här
följer ett antal exempel:</p>

<p>
   En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar för att
operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p>

<p>
   Programmerare skulle också kunna anställas i företag som säljer
undervisning, “hålla handen-support” och underhåll.</p>

<p>
   Den som har en ny idé kan distribuera program som freeware och be nöjda
användare om bidrag eller sälja “hålla handen-support” och underhåll. Jag
har stött på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p>

<p>
   Användare med liknande behov kan bilda användargrupper och betala
avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett programmeringsföretag för
att skriva de program som användarna skulle vilja använda.</p>

<p>
   All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p>

<p>
     Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av priset i en
mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som lägger dem
på mjukvaruutveckling.</p>

<p>
     Men om datorköparna själva donerar till mjukvaruutvecklarna så kan de göra
ett avdrag i deklarationen. De kan själva välja vilket projekt de vill
donera pengarna till -- antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda
slutresultatet. De kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår
till samma summa som den skatt de skall betala.</p>

<p>
     Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras genom en omröstning bland
skattebetalarna, där deras röster är viktade efter det belopp de skulle
betala skatt på.</p>

<p>
     Konsekvenserna blir:</p>

<ul>
<li>Att gruppen av datoranvändare stödjer mjukvaruutvecklingen.</li>
<li>Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall ligga på.</li>
<li>Användare som är intresserade av att själva bestämma på vilket projekt deras
stöd skall läggas kan göra det.</li>
</ul>
<p>
   Att göra program fria är, i ett längre perspektiv, ett steg mot en värld där
det inte längre råder brist på något, och ingen längre måste slita hårt bara
för att få ihop sitt dagliga bröd. Man kommer att kunna ägna sig åt sådant
som är kul, som programmering, när man klarat av de obligatoriska tio
timmarnas arbete per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta lagar,
ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler på asteroider. Det
kommer inte att vara nödvändigt att programmera för att tjäna sitt
uppehälle.</p>

<p>
   Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget
måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten
utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det
krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall åtfölja den produktiva
verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot
konkurrensen. Fri mjukvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på
mjukvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska
framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p>


<div class="translators-notes">

<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
<hr /><blockquote><p>Detta är en inofficiell svensk  översättning av
GNU-Manifestet, ursprungligen översatt  till svenska av Anders Mellqvist
och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för  eventuella fel i
översättningen. Texten är inskriven  från papper av Linus Walleij som
sålunda är ansvarig  för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort
i TLM:s  utgåva,  och är här återställda. Denna översättning  är ämnad att
hjälpa folk att förstå texten och  underblåsa spridandet av
GNU-projektet. Översättarna  garanterar inte översättningens korrekthet; om
GNU-Manifestet  skall refereras i officiella sammanhang, referera då  <a
href="/gnu/manifesto.en.html">den autentiska engelska  versionen</a>.</p>
<p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto into Swedish,
originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine called
TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations. The text was
written in from the paper print of Mellqvists translation by Linus Walleij
who is thus responsible for any misspellings, and also  for restoring some
missed passages in the original translation.  The translation is intended to
help people to understand the  text and to help the GNU project to
spread. The translators does not provide  any warranty for correctness of
the translation; if you intend to refer to the GNU Manifesto in official
concerns, please refer to <a href="/gnu/manifesto.en.html">the authentic
English version</a>.</p></blockquote></div>
</div>

<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
<div id="footer">
<div class="unprintable">

<p>Var god skicka frågor angående FSF &amp; GNU till <a
href="mailto:gnu@gnu.org">&lt;gnu@gnu.org&gt;</a>.  Det finns också <a
href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
href="mailto:webmasters@gnu.org">&lt;webmasters@gnu.org&gt;</a></p>

<p>
<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
        replace it with the translation of these two:

        We work hard and do our best to provide accurate, good quality
        translations.  However, we are not exempt from imperfection.
        Please send your comments and general suggestions in this regard
        to <a href="mailto:web-translators@gnu.org">

        &lt;web-translators@gnu.org&gt;</a>.</p>

        <p>For information on coordinating and submitting translations of
        our web pages, see <a
        href="/server/standards/README.translations.html">Translations
        README</a>. -->
Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
översättningar till den här artikeln.</p>
</div>

<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
     files generated as part of manuals) on the GNU web server should
     be under CC BY-ND 3.0 US.  Please do NOT change or remove this
     without talking with the webmasters or licensing team first.
     Please make sure the copyright date is consistent with the
     document.  For web pages, it is ok to list just the latest year the
     document was modified, or published.
     
     If you wish to list earlier years, that is ok too.
     Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
     years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
     year, i.e., a year in which the document was published (including
     being publicly visible on the web or in a revision control system).
     
     There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
     Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
<p>Copyright &copy; 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</p>

<p>
Det är tillåtet för vem som helst att göra och distribuera ordagranna kopior
av denna text, i vilket medium som helst, förutsatt att copyrightangivelsen
och denna tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren
samma rättigheter till distribution som i denna text.
<br />
Texten får inte ändras.
</p>

<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
<div class="translators-credits">

<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
Översättning: Anders Mellqvist</div>

<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
Updaterat:

$Date: 2015/04/29 10:40:01 $

<!-- timestamp end -->
</p>
</div>
</div>
</body>
</html>