diff options
Diffstat (limited to 'talermerchantdemos/blog/articles/sv')
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/free-sw.html | 277 | ||||
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/gnu-history.html | 191 | ||||
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/initial-announcement.html | 310 | ||||
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html | 670 | ||||
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/right-to-read.html | 425 | ||||
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/selling.html | 261 |
6 files changed, 2134 insertions, 0 deletions
diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/free-sw.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/free-sw.html new file mode 100644 index 0000000..7e66d0b --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/free-sw.html @@ -0,0 +1,277 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/philosophy/po/free-sw.sv.po"> + https://www.gnu.org/philosophy/po/free-sw.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/free-sw.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-02-17" --> +<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/philosophy/free-sw.en.html" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>Definitionen av fri programvara - GNU Projektet - Free Software Foundation</title> + +<meta http-equiv="Keywords" content="GNU, FSF, Free Software Foundation, Linux, Emacs, GCC, Unix, Free Software, Operating System, GNU Kernel, HURD, GNU HURD, Hurd" /> +<meta http-equiv="Description" content="Since 1983, developing the free Unix style operating system GNU, so that computer users can have the freedom to share and improve the software they use." /> + +<!--#include virtual="/philosophy/po/free-sw.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>Definitionen av fri programvara</h2> + +<blockquote> +<p> +Vi underhåller denna definition av fri programvara för att tydligt visa vad +som gäller för att ett visst mjukvaruprogram skall betraktas som fri +programvara. +</p> +</blockquote> + +<p> +“Fri programvara” handlar om frihet, inte pris. För att förstå begreppet, +tänk “fri” som i “yttrandefrihet”, inte som i “kostnadsfri/gratis”. +</p> + +<p> +Fri programvara handlar om en användares frihet att köra, kopiera, +distribuera, studera, ändra och förbättra programvaran. Mer precist så +handlar det om fyra sorters frihet för användaren av programvaran: +</p> + +<ul> + <li>Friheten att köra programmet som du önskar, för ett godtyckligt syfte +(frihet 0).</li> + <li>Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det för sina +behov (frihet 1). Tillgång till källkoden är ett villkor för detta. + </li> + <li>Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan hjälpa sin nästa +(frihet 2). + </li> + <li>Friheten att förbättra programmet och att ge sina förbättringar till +allmänheten så att hela samhället drar nytta (frihet 3). Tillgång till +källkoden är ett villkor för detta. + </li> +</ul> + +<p>Ett program är fri programvara om en användare har all dessa +friheter. Således skall du vara fri att på nytt distribuera kopior, antingen +med eller utan förändringar, antingen gratis eller mot en ersättning för +distributionskostnaderna, till <a href="#exportcontrol">vem som helst var +som helst</a>. Att vara fri att göra dessa saker betyder (bland annat) att +du inte behöver fråga efter eller betala för att få tillstånd. +</p> + +<p> +Du skall också ha friheten att göra förändringar och använda dem privat i +ditt eget arbete eller på din fritid, utan att ens berätta att dessa +ändringar existerar. Om du publicerar dina ändringar, skall du inte vara +skyldig att meddela någon speciell eller på något speciellt sätt. +</p> + +<p> +Friheten att använda ett program betyder friheten för en person eller +organisation att använda det på vilket datorsystem som helst, inom ramen för +vilket jobb som helst, och utan att behöva kommunicera med utvecklaren eller +någon annan enhet. +</p> + +<p> +Friheten att distribuera kopior på nytt måste innefatta binärer, eller +exekverbara former av programmet, så väl som källkoden för både den +förändrade och den oförändrade versionen. (Att distribuera program i körbar +form är nödvändigt för att bekvämt installera fria operativsystem.) Det är +OK om det inte finns något sätt att producera binären eller den körbara +formen för ett visst program (eftersom vissa språk inte stöder detta), men +du måste ha friheten att distribuera i dessa format om du kommer på eller +utvecklar ett sätt att skapa sådana binärer. +</p> + +<p> +För att friheterna att göra förändringar, och att publicera förbättrade +versioner, skall vara meningsfull, måste du ha tillgång till källkoden för +programmet. Därför är tillgängligheten av källkoden ett nödvändigt villkor +för fri programvara. +</p> + +<p> +För att dessa friheter skall vara verkliga måste de vara oåterkalleliga så +länge som du inte gör något fel. Om utvecklaren av programvaran har +möjligheten att häva licensen, utan att du gör något som orsakar det, så är +inte programvaran fri. +</p> + +<p> +Emellertid, vissa regler för hur fri programvara skall distribueras är +acceptabla när de inte är i konflikt med de centrala friheterna. Till +exempel, <a href="/copyleft/copyleft.html">copyleft</a> (mycket enkelt +formulerat) är regeln att när program distribueras på nytt så kan du inte +lägga till begränsningar för andra när det gäller de centrala +friheterna. Denna regel står inte i konflikt med de centrala friheterna utan +den snarare skyddar dem. +</p> + +<p> +I GNU-projektet använder vi copyleft för att skydda dessa friheter för +alla. Men <a href="/philosophy/categories.html#Non-CopyleftedFreeSoftware"> +fri programvara utan copyleft</a> finns också. Vi anser att det finns +viktiga skäl till varför <a href="/philosophy/pragmatic.html"> det är bättre +att använda copyleft</a>, men vi kan fortfarande använda ditt program om det +är fri programvara distribuerad utan copyleft. Se <a +href="/philosophy/categories.html">Kategorier av programvara</a> för en +beskrivning över hur “fri programvara”, “copyleftprogramvara” och andra +kategorier av programvara relaterar till varandra. +</p> + +<p> +”Fri programvara” betyder inte “icke kommersiell”. Ett fritt program måste +finnas tillgängligt för kommersiell användning, kommersiell utveckling och +kommersiell distribution. Kommersiell utveckling av fri programvara är inte +längre ovanlig. Sådan fri programvara är mycket viktig. Kan du ha betalt +pengar för att få kopior av fri programvara eller du kan ha fått tag i dem +utan kostnad. Men oberoende av hur du fick dina kopior har du alltid +friheten att kopiera och ändra programvaran, även att <a +href="/philosophy/selling.html">sälja kopior</a>. +</p> + +<p> +Regler för hur en modifierad version skall packeteras är tillåtna om de inte +i praktiken blockerar din frihet att ge ut förändrade versioner. Regler som +“om du gör programmet tillgänglig på det här sättet, måste du också göra det +tillgängligt på det där sättet.” kan också vara tillåtna, på samma +premisser. (Notera att sådana regler fortfarande ger dig valmöjligheten att +publicera eller ej.) Det är också tillåtet för licensen att kräva att du +skall skicka en kopia om du har distribuerat en förändrar version och en +tidigare utvecklare ber dig om en kopia. +</p> + +<p> +Ibland har regeringar <a id="exportcontrol">regler för exportkontroll</a> +och handelshinder som kan begränsa din frihet att distribuera kopior av +program internationellt. Utvecklare av programvara har inte kraften att ta +bort eller åsidosätta dessa restriktioner, men vad de kan och måste göra är +att vägra införa dem som villkor för användningen av programmet. På så sätt +kommer inte begränsningarna att påverka aktiviteter och människor utanför +dessa regeringars jurisdiktion. +</p> + +<p> +När vi talar om fri programvara är det bäst att undvika termer som “ge bort” +eller “gratis” eftersom dessa termer antyder att det handlar om pris, inte +frihet. Några vanliga termer som “piratkopiering” innehåller uppfattningar +som vi hoppas du inte skriver under på. Se <a +href="/philosophy/words-to-avoid.html">Förvillande ord och fraser som är +värda att undvika</a> för en diskussion om dessa termer. Vi har också en +lista över <a href="/philosophy/fs-translations.html">översättningar av +“fri programvara”</a> för olika språk. +</p> + +<p> +Slutligen, notera att de kriterier som angivits i denna definition av fri +programvara kräver noggrann eftertanke när de skall tolkas. För att avgöra +om en viss mjukvarulicens är kvalificerad som en licens för fri programvara, +görs en bedömning utifrån dessa kriterier för att bedöma om den passar i +ande såväl som i exakta ordalydelser. Om en licens innehåller orimliga +begränsningar så avvisas den även om vi inte förutsåg punkten i dessa +kriterier. Ibland kan ett krav i en licens väcka en fråga som leder till +omfattande tankeverksamhet, inklusive diskussion med en jurist, innan vi kan +besluta om kravet är acceptabelt. När vi nått en slutsats i en ny fråga, så +uppdaterar vi ofta dessa kriterier så att det skall bli enklare att se +varför vissa licenser är kvalificerad och andra inte är det. +</p> + +<p> +Om du är intresserad av om en specifik licens är kvalificerad som en licens +för fri programvara, kan du se vår <a +href="/licenses/license-list.html">lista över licenser</a>. Om licensen du +är bekymrad över inte finns listad där kan du fråga oss om den genom att +skicka oss ett brev till <a +href="mailto:licensing@gnu.org"><licensing@gnu.org></a> +</p> + +<h3 id="open-source">Open Source?</h3> + +<p> +En annan grupp har börjat använda termen “open source” i meningen något nära +(men inte identiskt med) “fri programvara”. Vi föredrar termen “fri +programvara” eftersom, när du har hört att det refererar till frihet snarare +än pris, <a href="/philosophy/open-source-misses-the-point.html">så väcker +den tanken om frihet</a>. +</p> + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> + </div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1996-2002 Free Software Foundation, Inc.</p> + +<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license" +href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/">Creative Commons +Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> + </div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2017/05/02 14:07:25 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/gnu-history.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/gnu-history.html new file mode 100644 index 0000000..099d73d --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/gnu-history.html @@ -0,0 +1,191 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/gnu/po/gnu-history.sv.po"> + https://www.gnu.org/gnu/po/gnu-history.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/gnu-history.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2003-02-07" --> +<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/gnu-history.en.html" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>Översikt av GNU Projektet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title> +<meta name="Keywords" content="GNU, GNU Projektet, FSF, Free Software, Fri mjukvara, Free Software +Foundation, Historia" /> + +<!--#include virtual="/gnu/po/gnu-history.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>Översikt av GNU Projektet</h2> + +<p> +GNU-projektet har utvecklat ett komplett, fritt mjukvarusystem kallat “GNU” +(GNU's Not Unix) som är framåtkompatibelt med Unix. <a +href="http://www.stallman.org/">Richard Stallman</a>s första dokument +angående GNU-projektet kallas <a href="/gnu/manifesto.html">GNU Manifesto +</a>, vilket har översatts till flera <a +href="/gnu/manifesto.html#translations"> andra språk</a> än engelska. Vi har +också det <a href="/gnu/initial-announcement.html">första +tillkännagivandet</a> av GNU-projektet, skrivet 1983.</p> + +<p> +När vi skriver att GNU är “fritt” ovan menar vi det i betydelse av <a +href="/philosophy/free-sw.html">frihet</a>, inte pris. Du kanske betalar ett +pris för att få tillgång till GNU-mjukvara, eller inte. I vilket fall, när +du väl har mjukvaran har du fyra specifika friheter angående hur du kan +använda denna mjukvara: friheten att köra programmet som du önskar; friheten +att kopiera programmet och ge det till vänner och kollegor; friheten att +ändra programmet som du önskar, genom att du har full tillgång till +källkoden; friheten att distribuera en förbättrad version av mjukvaran och +på så sätt hjälpa till att bygga upp vårt gemensamma community. (Om du +distribuerar GNU-mjukvara, får du ta ut en avgift för den fysiska +prestationen för att distribuera en kopia, men du får också distribuera +denna mjukvara gratis.)</p> + +<p> +GNU-projektet startade 1984 som ett sätt att gå tillbaka till den hjälpsamma +andan som genomsyrade datavärlden under de tidigaste åren — att göra +samarbete möjligt återigen genom att ta bort hindren som satts av ägarna +till privatägd mjukvara.</p> + +<p> +När Richard Stallman startade sin karriär 1971 på MIT, arbetade han i en +grupp som endast använde <a href="/philosophy/free-sw.html">fri +mjukvara</a>. Även datorföretag distribuerade fri mjukvara. Programmerare +var fria att samarbeta, och gjorde ofta så.</p> + +<p> +Under 1980-taler var nästan all mjukvara <a +href="/philosophy/categories.html#ProprietarySoftware">privatägd</a>, vilket +betyder att dess ägare förbjöd och förebyggde samarbete mellan dess +användare. Det var detta som gjorde GNU-projektet till en nödvändighet.</p> + +<p> +Varje datoranvändare behöver ett operativsystem; om det inte finns ett fritt +operativsystem så kan du inte ens börja använda en dator utan att behöva +använda privatägd mjukvara. Så det första som behövde göras var att skapa +ett fritt operativsystem.</p> + +<p> +Vi beslutade att göra operativsystemet kompatibelt med Unix därför att den +grundläggande designen var redan testad och bevisad, och därför att +kompabiliteten gör det lättare för Unix-användare attbyta från Unix till +GNU.</p> + +<p> +Ett operativsystem består av mer än en kärna; det innefattar dessutom +kompilatorer, text formatterare, epost mjukvara och mycket mer. Allt detta +innebär att det är ett enormt arbete att skriva ett komplett +operativsystem. Detta tog många år att genomföra.</p> + +<p>Vårt första mål, att ha ett fritt, Unix-liknande operativsystem är nu +uppnått. Under 1990-talet hade vi antingen skrivit eller hittat alla +avgörande komponenter utom en — kärnan. Då utvecklade Linus Torvalds Linux, +en fri kärna. Kombinationen av Linux och GNU resulterade i ett komplett +operativsystem: ett Linux-baserat GNU system. Det finns uppskattningar på +att hundratusentals människor nu använder Linux-baserade GNU-system. Dessa +innefattar Slackware, Debian, Red Hat och andra.</p> + +<p> +GNU-projektet är dock inte begränsat till operativsystem. Vi vill +tillhandahålla <a href="/directory">ett helt spektrum av mjukvara</a>, +mjukvara som många användare vill ha tillgång till. Detta inkluderar även +applikationer. Vi har t ex redan ett kalkylprogram tillgängligt. Vi räknar +med att bygga ut GNU Emacs till ett komplett WYSIWYG desktop +publishingsystem under kommande år.</p> + +<p> +Vi vill också tillhandahålla mjukvara för användare som inte är +dataexperter. Vi arbetar därför på en <a +href="http://www.gnome.org/">skrivbordshanterare (GNOME)</a> för att hjälpa +nybörjare att använda ett GNU-system.</p> + +<p>Vi vill också tillhandahålla spel och andra nöjesprogram. Det finns redan +flera <a href="http://directory.fsf.org/wiki/Category/Game">fria spel</a> +tillgängliga.</p> + +<p> +Hur långt kan fri mjukvara gå? Det finns inga begränsningar, förutom <a +href="/philosophy/fighting-software-patents.html">patentlagar och liknande +som stoppar fri mjukvara</a>. Det slutliga målet är att tillhandahålla fri +mjukvara för att kunna göra allt arbete som datoranvändare vill göra — och +samtidigt göra privatägd mjukavara överflödig.</p> + + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> + </div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1996, 1997, 1998, 1999, 2001 Free Software Foundation, Inc.</p> + +<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license" +href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/">Creative Commons +Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> + </div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2017/06/16 08:01:31 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/initial-announcement.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/initial-announcement.html new file mode 100644 index 0000000..a684806 --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/initial-announcement.html @@ -0,0 +1,310 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/gnu/po/initial-announcement.sv.po"> + http://www.gnu.org/gnu/po/initial-announcement.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/initial-announcement.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2007-05-18" --> +<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/initial-announcement.en.html" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>Initial Announcement - GNU Project - Free Software Foundation</title> + +<!--#include virtual="/gnu/po/initial-announcement.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>Initial Announcement</h2> + +<p> Detta är det ursprungliga tillkännagivandet av GNU-projektet, författat av +<a href="http://www.stallman.org/">Richard Stallman</a> 1983.</p> + +<p> GNU-projektets historia är på många sätt olikt denna första plan. Till +exempel så blev starten fördröjd till januari 1984 och många detaljer om <a +href="/philosophy/free-sw.html">fri mjukvara</a> hade ännu inte blivit +klargjorda.</p> + +<h3>Befria Unix!</h3> + +<p>Med start denna tacksägelsehelg kommer jag skriva ett komplett +Unixkompatibelt system kallat GNU (kort för Gnu är Inte Unix), och ge bort +det fritt <a href="#f1">(1)</a> till alla som kan använda det. Det finns ett +stort behov av bidrag med tid, pengar, program och utrustning.</p> + +<p>Till att börja med kommer GNU vara en kärna plus alla hjälpmedel som behövs +för att skriva och köra C-program: editor, skal, C-kompilator, länkare, +assemblator, och ett fåtal fler saker. Efter detta kommer vi lägga till en +textformatterare, en YACC, ett Empirespel, ett kalkylbladsprogram, och +hundratals andra saker. Till slut hoppas vi kunna ha med allt användbart +som vanligtvis kommer med ett Unixsystem, och allt annat användbart, +inklusive dokumentation både i datorn och i bokform.</p> + +<p>GNU kommer kunna köra Unixprogram, men kommer inte vara identiskt med Unix. +Vi kommer göra alla förbättringar som är bekväma, baserat på vår erfarenhet +av andra operativsystem. Framför allt kommer vi ha längre filnamn, +versionsnummer på filer, ett kraschsäkert filsystem, kanske +filnamnskomplettering, terminaloberoende skärmstöd, och med tiden ett +Lispbaserat fönstersystem med vilket många Lispprogram och vanliga +Unixprogram kan dela på en skärm. Både C och Lisp kommer finnas +tillgängliga som systemprogrammeringsspråk. Vi kommer ha nätverksmjukvara +baserad på MITs chaosnetprotokoll, vilket är mycket bättre än UUCP. Vi kan +också ha något kompatibelt med UUCP.</p> + + +<h3>Vem är jag?</h3> + +<p>Jag är Richard Stallman, uppfinnaren av den ursprungliga, ofta imiterade +EMACS-editorn, för närvarande anställd på Laboratoriet för Artificiell +Intelligens på MIT. Jag har arbetat mycket med kompilatorer, editorer, +felsökningsverktyg, kommandotolkar, Incompatible Timesharing System och +operativsystemet för Lispmaskiner. Jag var pionjären för terminaloberoende +skärmstöd i ITS. Dessutom har jag implementerat ett kraschsäkert filsystem +och två fönstersystem för Lispmaskiner.</p> + +<h3>Varför jag måste skriva GNU</h3> + +<p>Jag anser att den gyllene regeln kräver att om jag tycker om ett program så +måste jag dela med mig av det med andra personer som tycker om det. Jag kan +inte med gott samvete skriva under ett sekretessavtal eller ett kontrakt om +mjukvarulicens.</p> + +<p>För att jag ska kunna fortsätta att använda datorer utan att våldföra mig på +mina principer, har jag beslutat mig för att sätta ihop en tillräkligt stor +samling av fri mjukvara så att jag ska kunna klara mig utan någon mjukvara +som inte är fri.</p> + + +<h3>Hur du kan bidra</h3> + +<p>Jag ber datortillverkare om donationer av maskiner och pengar. Jag ber +individer om donationer av program och arbete.</p> + +<p>En datortillverkare har redan erbjudit sig att tillhandahålla en maskin. +Men vi kan behöva fler. En konsekvens du kan förvänta dig om du donerar +maskiner är att GNU kommer att köra på dem på ett tidigt stadium. Maskinen +måste kunna operera i ett bostadaområde och inte behöva sofistikerad kylning +och elförsörjning.</p> + +<p>Individuella programmerare kan bidra genom att skriva ett kompatibelt +duplikat av något Unixverktyg och ge det till mig. För de flesta projekt +skulle ett sådant distribuerat arbete på deltid vara väldigt svårt att +koordinera; alla oberoende skrivna delar skulle inte fungera tillsammans. +Men för den speciella uppgiften att ersätta Unix finns inte detta problem. +De flesta specifikationer är fixerade av kompatibilitet med Unix. Om varje +bidrag fungerar med resten av Unix kommer det förmodligen fungera med resten +av GNU.</p> + +<p>Om jag får donationer av pengar kommer jag att kunna anställa några personer +på hel- eller deltid. Lönen kommer inte vara hög, men jag letar efter folk +för vilka vetskapen om att de hjälper mänskligheten är lika viktig som +pengar. Jag ser detta som ett sätt att göra det möjligt för hängivna +människor att spendera all sin energi på att arbeta på GNU genom att bespara +dem från deras behov av att tjäna sin uppehälle på något annat sätt.</p> + + +<p>För mer information, kontakta mig.</p> + +<p>Arpanetmail:<br /> + RMS@MIT-MC.ARPA</p> + +<p>Usenet:<br /> + ...!mit-eddie!RMS@OZ<br /> + ...!mit-vax!RMS@OZ</p> + +<p>Amerikansk post:<br /> + Richard Stallman<br /> + 166 Prospect St<br /> + Cambridge, MA 02139</p> + + +<h4 id="f1"></h4> + +<p>Denna kommentar visar att Richard inte ännu hade klargjort skillnaden mellan +“fritt tal” och “gratis öl”.</p> + +<h3>Original message</h3> + +<p>For completeness, the original email is reproduced here, in its original +form.</p> + +<div dir="ltr"> +<pre><!--TRANSLATORS: Don't translate anything except the headers.--> + +From CSvax:pur-ee:inuxc!ixn5c!ihnp4!houxm!mhuxi!eagle!mit-vax!mit-eddie!RMS@MIT-OZ +From: RMS%MIT-OZ@mit-eddie +Newsgroups: net.unix-wizards,net.usoft +Subject: new Unix implementation +Date: Tue, 27-Sep-83 12:35:59 EST +Organization: MIT AI Lab, Cambridge, MA + +Free Unix! + +Starting this Thanksgiving I am going to write a complete +Unix-compatible software system called GNU (for Gnu's Not Unix), and +give it away free <a href="#f1">(1)</a> to everyone who can use it. +Contributions of time, money, programs and equipment are greatly +needed. + +To begin with, GNU will be a kernel plus all the utilities needed to +write and run C programs: editor, shell, C compiler, linker, +assembler, and a few other things. After this we will add a text +formatter, a YACC, an Empire game, a spreadsheet, and hundreds of +other things. We hope to supply, eventually, everything useful that +normally comes with a Unix system, and anything else useful, including +on-line and hardcopy documentation. + +GNU will be able to run Unix programs, but will not be identical +to Unix. We will make all improvements that are convenient, based +on our experience with other operating systems. In particular, +we plan to have longer filenames, file version numbers, a crashproof +file system, filename completion perhaps, terminal-independent +display support, and eventually a Lisp-based window system through +which several Lisp programs and ordinary Unix programs can share a screen. +Both C and Lisp will be available as system programming languages. +We will have network software based on MIT's chaosnet protocol, +far superior to UUCP. We may also have something compatible +with UUCP. + + +Who Am I? + +I am Richard Stallman, inventor of the original much-imitated EMACS +editor, now at the Artificial Intelligence Lab at MIT. I have worked +extensively on compilers, editors, debuggers, command interpreters, the +Incompatible Timesharing System and the Lisp Machine operating system. +I pioneered terminal-independent display support in ITS. In addition I +have implemented one crashproof file system and two window systems for +Lisp machines. + + +Why I Must Write GNU + +I consider that the golden rule requires that if I like a program I +must share it with other people who like it. I cannot in good +conscience sign a nondisclosure agreement or a software license +agreement. + +So that I can continue to use computers without violating my principles, +I have decided to put together a sufficient body of free software so that +I will be able to get along without any software that is not free. + + +How You Can Contribute + +I am asking computer manufacturers for donations of machines and money. +I'm asking individuals for donations of programs and work. + +One computer manufacturer has already offered to provide a machine. But +we could use more. One consequence you can expect if you donate +machines is that GNU will run on them at an early date. The machine had +better be able to operate in a residential area, and not require +sophisticated cooling or power. + +Individual programmers can contribute by writing a compatible duplicate +of some Unix utility and giving it to me. For most projects, such +part-time distributed work would be very hard to coordinate; the +independently-written parts would not work together. But for the +particular task of replacing Unix, this problem is absent. Most +interface specifications are fixed by Unix compatibility. If each +contribution works with the rest of Unix, it will probably work +with the rest of GNU. + +If I get donations of money, I may be able to hire a few people full or +part time. The salary won't be high, but I'm looking for people for +whom knowing they are helping humanity is as important as money. I view +this as a way of enabling dedicated people to devote their full energies to +working on GNU by sparing them the need to make a living in another way. + + +For more information, contact me. +Arpanet mail: + RMS@MIT-MC.ARPA + +Usenet: + ...!mit-eddie!RMS@OZ + ...!mit-vax!RMS@OZ + +US Snail: + Richard Stallman + 166 Prospect St + Cambridge, MA 02139 +</pre> +</div> + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> + </div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1983, 1999 Free Software Foundation, Inc.</p> + +<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license" +href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/">Creative Commons +Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> + </div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2015/04/29 10:40:01 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html new file mode 100644 index 0000000..aaaeb51 --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html @@ -0,0 +1,670 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/gnu/po/manifesto.sv.po"> + http://www.gnu.org/gnu/po/manifesto.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-01-17" --> +<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/manifesto.en.html" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>GNU-manifestet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title> + +<!--#include virtual="/gnu/po/manifesto.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>GNU-manifestet</h2> + +<p> av Richard Stallman</p> + +<h3 id="whats-gnu">I. GNU ÄR NÅGOT ANNAT ÄN Unix!</h3> + +<p> + GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är Något annat än Unix) och så kallas +det helt Unix-kompatibla mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för +att gratis kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett +antal frivilliga medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i +form av tid, pengar, program och utrustning.</p> + +<p> + Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för att skriva +editorkommandon, ett avlusningsprogram på källkodsnivå, en länkare, en +yacc-kompatibel parsergenerator och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en +kommandotolk) är nästan färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator +kan nu kompilera sig själv och kommer att släppas under året. En första +kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till för att man skall +kunna emulera Unix. När kärnan och kompilatorn är färdiga går det att +distribuera ett GNU-system som passar för programutveckling. Vi kommer att +använda TeX som vår textformatterare, men arbete pågår på en [version av] +nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla +X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett portabelt Common +Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra saker plus on +line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna tillhandahålla allt +användbart som normalt följer med ett Unix-system och mer därtill.</p> + +<p> + Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men GNU är inte +identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska förbättringar baserade på +våra erfarenheter av andra operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre +filnamn, filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk +filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så småningom ett +Lispbaserat fönstersystem där flera olika Lispprogram och vanliga +Unix-program kan dela på en skärm. Man kommer att kunna programmera både i C +och Lisp. Vi kommer att försöka stödja följande kommunikationsprotokoll: +UUCP, MIT chaosnet och IP.</p> + +<p> + Till en början kommer GNU att göra tillgängligt för maskiner i +68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de är lättast att få GNU +att köra på. Arbetet med att få det att köra på mindre maskiner lämnas till +dem som vill använda det på sådana maskiner.</p> + +<h3 id="why-write">II. DÄRFÖR MÅSTE JAG SKRIVA GNU</h3> + +<p> + För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett program skall jag dela +med mig åt andra som gillar det. Mjukvaruförsäljarna vill söndra användarna +och härska över dem genom att få dem att gå med på att inte dela med sig åt +andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra användare på det +viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett avtal om att inte +avslöja vad jag arbetar med, eller ett mjukvarulicensavtal. Under mina år på +laboratoriet för artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå +emot sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till slut gick +det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar på en institution där man +gjorde dessa saker åt mig, mot min vilja.</p> + +<p> + För att jag skall kunna fortsätta använda datorer utan att skämmas har jag +bestämt mig för att sammanställa tillräckligt med fri mjukvara för att jag +skall kunna klara mig utan mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig +från AI-labbet så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra +mig från att ge bort GNU.</p> + +<h3 id="compatible">III. DÄRFÖR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3> + +<p> + Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej. De grundläggande dragen +i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan fylla i det som Unix saknar +utan att förstöra dem. Ett unixkompatibelt system skulle också vara +praktiskt för många andra att börja använda.</p> + +<h3 id="available">IV. SÅ HÄR KOMMER GNU ATT GÖRAS TILLGÄNGLIGT</h3> + +<p> + GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och för sig att tillåtas +förändra och vidaredistribuera GNU, men ingen distributör kommer att +tillåtas inskränka möjligheterna till vidare distribution. Förändringar som +gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att tillåtas. Jag +vill se till att alla versioner av GNU förblir gratis.</p> + +<h3 id="why-help">V. MÅNGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÄLPA TILL</h3> + +<p> + Jag har träffat på många programmerare som gillar GNU och vill hjälpa till.</p> + +<p> + Många programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara. De tjänar +kanske mer pengar, men de tvingas också känna sig som om de står i konflikt +med andra programmerare snarare än om de är deras kamrater. Det +grundläggande vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av +sina program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag förbjuder i stort +sett programmerare att behandla andra som vänner. Mjukvaruköparen måste +välja mellan vänskap och laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för +att vänskap är det viktigaste. Men de som tror på rättssystemet känner sig +inte väl till mods med något av valen. De blir cyniska och tror att +programmering bara är ett sätt att tjäna pengar.</p> + +<p> + Genom att använda och utveckla GNU istället för upphovsrättsligt skyddade +märkesprogram kan vi vara gästvänliga mot andra och samtidigt följa +lagen. Dessutom kan GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under +vilket vi kan samla andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så +vis kan vi känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om vi använder +märkesmjukvara. För ungefär hälften av de programmerare som jag kommer i +kontakt med är detta en viktig glädjekälla som inte kan ersättas av pengar.</p> + +<h3 id="contribute">VI. SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA TILL</h3> + +<p> + Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber enskilda +individer donera program och arbete.</p> + +<p> + Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner är att GNU kommer att +kunna köras på dem vid en tidig tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga +system som är klara för användning, godkända för användning i bostadsområden +och utan behov av sofistikerad kylning eller energiförsörjning.</p> + +<p> + Jag har märkt att väldigt många programmerare gärna vill bidra med +deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt skulle ett sådant deltidsarbete, +fördelat på många, vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som +skrivits skulle inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att +ersätta Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består av +hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De +flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara +Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en +ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i stället för +orginalet på ett Unix-system, så kommer programmen att fungera bra när man +sätter samman dem. Även om man räknar med att Murphy skapar ett och annat +oväntat problem så är det genomförbart att samla komponenterna i ett +system. (För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att krävas och +det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad grupp.)</p> + +<p> + Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa ett par personer på +hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara låga för en programmerare, men +mitt mål är att hitta människor som tycker att det är lika viktigt att bygga +en gemenskap som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta +hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta på GNU, genom att de +slipper förtjäna sitt levebröd på något annat sätt.</p> + +<h3 id="benefit">VII. DÄRFÖR KOMMER ALLA DATORANVÄNDARE ATT GAGNAS</h3> + +<p> + Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst få tag på bra systemmjukvara +helt fritt, precis som luft.</p> + +<p> + Det innebär så mycket mer än att alla sparar in kostnaden för en +Unix-licens. Det innebär att en massa slösaktigt dubbelarbete vid +systemprogrammering kan undvikas. I stället kan dessa ansträngningar +användas för att flytta frontlinjen framåt.</p> + +<p> + Systemets fullständiga källkod kommer att vara tillgänglig för alla. Det får +till följd att en användare som behöver förändra systemet alltid är fri att +göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare eller ett +företag att göra det för honom eller henne. Användarna kommer inte längre +att vara utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger +källkoden, och därmed är de enda som kan göra förändringar.</p> + +<p> + Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en lärorikare miljö genom att +uppmuntra alla studenter att studera och förbättra systemkällkoden. I +Harvards datorsalar hade man inställningen att inga program skulle +installeras på systemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig och man +levde som man lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag +påverkades mycket av detta.</p> + +<p> + Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut vem som äger +mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att göra med den att +försvinna.</p> + +<p> + Att se till att folk betalar för att använda ett program, till exempel genom +att köpa programlicenser, är alltid väldigt dyrt för samhället eftersom det +krävs invecklade mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka +program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man tvinga +alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där luften måste tillverkas +till en hög kostnad: där är det kanske rättvist att ta betalt per liter av +dem som andas, men att bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är +oacceptabelt även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha +tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken ibland skulle +vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta lufttillverkningen med +och slänga maskerna.</p> + +<p> + Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt för en +programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara lika fritt.</p> + +<h3 id="rebutted-objections">VIII. NÅGRA LÄTT TILLBAKAVISADE INVÄNDNINGAR MOT GNU:S MÅL</h3> + +<p id="support"> +<strong>“Ingen kommer att använda det om det är fritt, för då har de ingen +support att luta sig mot.”</strong></p> + +<p> +<strong>“Man måste ta betalt för programmet för att kunna ge +support.”</strong></p> + +<p> + Om folk hellre betalar för GNU plus service än får GNU gratis utan service, +så borde ett företag som ger service till dem som fått GNU gratis vara +lönsamt.</p> + +<p> + Vi måste skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete och +sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.Det förstnämnda +är inget man kan lita på att få från en mjukvaruförsäljare. Om ditt problem +inte delas av tillräckligt många andra så kommer försäljaren att be dig dra.</p> + +<p> + Om din verksamhet är beroende av att få support, så är den enda utvägen att +skaffa all nödvändig källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du +anställa vem som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du är +inte utlämnad till någon enskild individs godtycke. Eftersom priset för +källkoden i Unix-fallet är så högt är detta inte aktuellt för de flesta +företag. Med GNU kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att +ingen kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem +som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla världens +problem, bara somliga.</p> + +<p> + Samtidigt behöver användare helt utan datorvana någon att hålla i handen, +någon som hjälper dem med sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men +inte vet hur.</p> + +<p> + Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av företag som säljer just +precis handhållning och reparationer. Stämmer det att användare hellre +lägger ut pengar så att de får service med den köpta produkten, så kommer de +också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha fått +produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med kvalitet och pris; +användarna kommer inte att bindas till något särskilt företag. Samtidigt kan +vi som inte behöver denna tjänst få använda programmet utan att betala för +servicen.</p> + +<p id="advertising"> +<strong>“Utan reklam är det omöjligt att nå många människor och man måste ta +betalt för programmet för att möjliggöra det.”</strong></p> + +<p> +<strong>“Det är inte lönt att göra reklam för ett program som folk kan få +gratis.”</strong></p> + +<p> + Det finns sätt att göra reklam som är gratis eller väldigt billiga och som +kan användas för att informera ett stort antal datoranvändare om något +sådant som GNU. Men det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan nås +med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör reklam för en tjänst +bestående av att kopiera och skicka ut GNU kunna bli så framgångsrikt att +det kan betala reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är det bara de +användare som drar nytta av reklamen som betalar för den.</p> + +<p> + Om å andra sidan många människor får GNU av vänner så kommer den här typen +av företag inte att lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var +nödvändigt för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens förespråkare så +ovilliga att låta marknaden avgöra frågan?</p> + +<p id="competitive"> +<strong>“Mitt företag behöver ett operativsystem med ett välkänt varumärke +för att få en konkurrensfördel.”</strong></p> + +<p> + GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du kommer inte att +kunna få någon fördel på detta område, men ingen av dina medtävlare kommer +heller att få en fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra områden medan +alla får fördelar på det här. Om du säljer operativsystem kommer du inte att +gilla GNU, men sånt är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda +dig från att skuffas in i den kostsamma bransch som är +operativsystemförsäljarens.</p> + +<p> + Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd i form av gåvor från +tillverkare och användare, som därmed minskar kostnaden för var och en.</p> + +<p id="deserve"> +<strong>“Förtjänar inte programmerarna någon belöning för sin +kreativitet?”</strong></p> + +<p> + Om något förtjänar att belönas, så är det bidrag till en +gemenskap. Kreativitet kan vara ett bidrag till en social gemenskap, men +bara så länge samhället får fritt använda sig av resultaten. Om +programmerare förtjänar att belönas för innovativa program, följer det +logiskt att de också förtjänar att straffas om de begränsar användandet av +dessa program.</p> + +<p id="reward"> +<strong>“Skall inte en programmerare kunna begära någon ersättning för sin +kreativitet?”</strong></p> + +<p> + Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört arbete eller i att +försöka maximera sin inkomst, så länge man inte använder destruktiva +medel. Men det är just sådana medel som vanligen används på mjukvaruområdet +idag.</p> + +<p> + Att utkräva pengar av användarna är destruktivt, eftersom inskränkningarna +minskar mängden olika sätt på vilket programmet kan användas. Det minskar +det välstånd som mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När någon +medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga följderna ett +medvetet förstörande.</p> + +<p> + En god medborgare skaffar sig inte välstånd på det viset, för den ömsesidiga +destruktivitet som skulle bli resultatet av att alla betedde sig så skulle +göra oss alla fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller +den gyllene regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att +alla gömde undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra +detta. I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte +berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen denna +kreativitet.</p> + +<p id="starve"> +<strong>“Kommer inte programmerarna att få gå hungriga?”</strong></p> + +<p> + Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli programmerare. De flesta +av oss skulle aldrig lyckas få några pengar genom att stå på gatan och göra +grimaser. Men det innebär inte att vi är dömda att stå på gatan, göra +grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p> + +<p> + Men det är fel svar eftersom det godtar frågeställarens implicita antagande: +att utan en äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre i +ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p> + +<p> + Anledningen till att programmerare inte kommer att gå hungriga är i själva +verket att de fortfarande kommer att kunna få betalt för att programmera, +bara inte lika mycket som idag.</p> + +<p> + Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda sättet att göra affärer i +mjukvarubranchen. Det är det vanligaste eftersom det inbringar mest +pengar. Vore det förbjudet, eller förkastat av kunden, skulle +mjukvarubranchen välja andra slags organisationer som är mindre vanliga +idag. Det finns alltid ett antal olika sätt att organisera en +affärsverksamhet.</p> + +<p> + Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med dessa nya +premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en förändring. Det +anses inte orättvist att snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om +programmerare tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I +praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p> + +<p id="right-to-control"> +<strong>“Har man inte rätt att kontrollera hur ens kreativitet +används?”</strong></p> + +<p> +“Att kontrollera hur ens idéer används” är i själva verket ett sätt att +kontrollera andras liv, och det används oftast för att göra deras liv +besvärligare.</p> + +<p> + De som har analyserat frågan om skydd för intellektuella prestationer +ingående (jurister till exempel) säger att det inte finns någon inneboende +rätt till intellektuell egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa +intellektuella prestationer har lagstiftaren skapat i vissa speciella +syften.</p> + +<p> + Patentsystemet inrättades till exempel för att uppmuntra uppfinnare att +offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar. Syftet var snarare att hjälpa +samhället än att hjälpa uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid på +17 år kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades +med. Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för dem är +licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna för att starta +produktionen, så ställer patent oftast inte till någon skada. De sätter inga +hinder i vägen för de flesta enskilda som använder patentskyddade produkter.</p> + +<p> + Upphovsrättsidén fanns inte förr i världen; då kopierade författare ofta +varandra utförligt i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många +författares verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet +inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På området som det +inrättades för -- böcker som med lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress +-- så gjorde det ingen särskild skada och störde inte de flesta av bokens +läsare.</p> + +<p> + Alla rättigheter som är knutna till intellektuell egendom är inget annat än +licenser som beviljas av samhället för att det ansågs, med rätta eller inte, +att samhället i sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje +enskild situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det bättre genom +att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en person att handla genom att +ge honom eller henne en sådan licens?</p> + +<p> + Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket åt från böcker för +hundra år sedan. Att det enklaste sättet att kopiera ett program är från en +granne till nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad kod +som är helt skilda från varandra, och att ett program används snarare än +läses eller avnjutes skapar sammantaget en situation där den som +upprätthåller en upphovsrätt skadar samhället i stort både materiellt och +andligen, och där man därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen +tillåter det.</p> + +<p id="competition"> +<strong>“Med lite konkurrens blir saker och ting bättre gjorda.”</strong></p> + +<p> + Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att belöna vinnaren +uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När kapitalismen verkligen funkar +på det viset så gör den ett bra jobb, men dess förespråkare gör fel i att +anta att det alltid funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen utfästs +och bara tänker på att vinna till varje pris så hittar de kanske på andra +strategier -- som att angripa de andra löparna. Om löparna hamnar i ett +råkurr kommer de alla att bli försenade.</p> + +<p> + Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den moraliska motsvarigheten +till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog verkar den enda domare vi har inte ha +något emot bråk, han bara reglerar dem (“Var tionde meter ger dig rätt att +skjuta ett skott”). Vad han borde göra är att stoppa löparna och straffa dem +för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p> + +<p id="stop-programming"> +<strong>“Kommer inte alla att sluta programmera om det inte finns något +ekonomiskt incitament?”</strong></p> + +<p> + Många kommer faktiskt att programmera även helt utan ett ekonomiskt +incitament. För många -- ofta de som är bäst på det -- är programmering +oemotståndligt lockande. Det finns ingen brist på proffsiga musiker som +fortsätter spela utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på det.</p> + +<p> + Men även om den här frågan ofta ställs är den egentligen inte +relevant. Programmerarnas löner kommer inte att försvinna, bara bli +mindre. Den rätta frågan att ställa är alltså huruvida någon kommer att +programmera när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger +mig att svaret är ja.</p> + +<p> + I över tio år arbetade några av världens bästa programmerare vid +Laboratoriet för artificiell intelligens för en betydligt lägre lön än de +hade kunnat få på annat håll. De belönades med annat än pengar: berömmelse +och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul, den är en belöning i +sig själv.</p> + +<p> + Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika intressanta arbeten, men +med högre lön.</p> + +<p> + Fakta säger alltså att folk programmerar av andra skäl än att bli rika, men +om de får möjligheten att dessutom tjäna en massa pengar så börjar de +förvänta sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner klarar sig +inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så behöver det inte vara om +de som betalar höga löner förbjuds.</p> + +<p id="desperate"> +<strong>“Vi har ett desperat behov av programmerare. Om de kräver att vi +slutar hjälpa våra grannar så måste vi lyda.”</strong></p> + +<p> + Så desperat är du aldrig att du måste följa den här typen av krav. Minns +Thomas Jeffersons valspråk när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet: +“miljoner till försvaret, men inte ett öre i lösen!”</p> + +<p id="living"> +<strong>“På något sätt måste ju programmerare tjäna sitt +uppehälle.”</strong></p> + +<p> + I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det massor av sätt för en +programmerare att tjäna pengar utan att sälja rätten att använda ett +program. Att det är vanligt idag beror på att det är så programmerare och +affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det enda möjliga sättet att +tjäna pengar. Det är lätt att hitta på andra sätt om man bara vill. Här +följer ett antal exempel:</p> + +<p> + En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar för att +operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p> + +<p> + Programmerare skulle också kunna anställas i företag som säljer +undervisning, “hålla handen-support” och underhåll.</p> + +<p> + Den som har en ny idé kan distribuera program som freeware och be nöjda +användare om bidrag eller sälja “hålla handen-support” och underhåll. Jag +har stött på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p> + +<p> + Användare med liknande behov kan bilda användargrupper och betala +avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett programmeringsföretag för +att skriva de program som användarna skulle vilja använda.</p> + +<p> + All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p> + +<p> + Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av priset i en +mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som lägger dem +på mjukvaruutveckling.</p> + +<p> + Men om datorköparna själva donerar till mjukvaruutvecklarna så kan de göra +ett avdrag i deklarationen. De kan själva välja vilket projekt de vill +donera pengarna till -- antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda +slutresultatet. De kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår +till samma summa som den skatt de skall betala.</p> + +<p> + Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras genom en omröstning bland +skattebetalarna, där deras röster är viktade efter det belopp de skulle +betala skatt på.</p> + +<p> + Konsekvenserna blir:</p> + +<ul> +<li>Att gruppen av datoranvändare stödjer mjukvaruutvecklingen.</li> +<li>Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall ligga på.</li> +<li>Användare som är intresserade av att själva bestämma på vilket projekt deras +stöd skall läggas kan göra det.</li> +</ul> +<p> + Att göra program fria är, i ett längre perspektiv, ett steg mot en värld där +det inte längre råder brist på något, och ingen längre måste slita hårt bara +för att få ihop sitt dagliga bröd. Man kommer att kunna ägna sig åt sådant +som är kul, som programmering, när man klarat av de obligatoriska tio +timmarnas arbete per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta lagar, +ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler på asteroider. Det +kommer inte att vara nödvändigt att programmera för att tjäna sitt +uppehälle.</p> + +<p> + Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget +måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten +utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det +krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall åtfölja den produktiva +verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot +konkurrensen. Fri mjukvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på +mjukvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska +framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p> + + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> +<hr /><blockquote><p>Detta är en inofficiell svensk översättning av +GNU-Manifestet, ursprungligen översatt till svenska av Anders Mellqvist +och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för eventuella fel i +översättningen. Texten är inskriven från papper av Linus Walleij som +sålunda är ansvarig för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort +i TLM:s utgåva, och är här återställda. Denna översättning är ämnad att +hjälpa folk att förstå texten och underblåsa spridandet av +GNU-projektet. Översättarna garanterar inte översättningens korrekthet; om +GNU-Manifestet skall refereras i officiella sammanhang, referera då <a +href="/gnu/manifesto.en.html">den autentiska engelska versionen</a>.</p> +<p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto into Swedish, +originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine called +TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations. The text was +written in from the paper print of Mellqvists translation by Linus Walleij +who is thus responsible for any misspellings, and also for restoring some +missed passages in the original translation. The translation is intended to +help people to understand the text and to help the GNU project to +spread. The translators does not provide any warranty for correctness of +the translation; if you intend to refer to the GNU Manifesto in official +concerns, please refer to <a href="/gnu/manifesto.en.html">the authentic +English version</a>.</p></blockquote></div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</p> + +<p> +Det är tillåtet för vem som helst att göra och distribuera ordagranna kopior +av denna text, i vilket medium som helst, förutsatt att copyrightangivelsen +och denna tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren +samma rättigheter till distribution som i denna text. +<br /> +Texten får inte ändras. +</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> +Översättning: Anders Mellqvist</div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2015/04/29 10:40:01 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/right-to-read.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/right-to-read.html new file mode 100644 index 0000000..b7cc01b --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/right-to-read.html @@ -0,0 +1,425 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/philosophy/po/right-to-read.sv.po"> + https://www.gnu.org/philosophy/po/right-to-read.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/right-to-read.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2007-06-08" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.79 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>Rätten att läsa - GNU Project - Free Software Foundation</title> +<style type="text/css" media="print,screen"><!-- +blockquote { + font-style: italic; + margin: 0 6%; +} +blockquote cite { + font-style: normal; +} +.announcement { + margin: 2em 0; +} +#AuthorsNote ul, #AuthorsNote li { + margin: 0; +} +#AuthorsNote li p { + margin-top: 1em; +} +#AuthorsNote li p.emph-box { + margin: .5em 3%; + background: #f7f7f7; + border-color: #e74c3c; +} +@media (min-width: 53em) { + .announcement { + text-align: center; + background: #f5f5f5; + border-left: .3em solid #fc7; + border-right: .3em solid #fc7; + } + #AuthorsNote .columns > + p:first-child, + #AuthorsNote li p.inline-block { + margin-top: 0; + } + #AuthorsNote .columns p.emph-box { + margin: .5em 6%; + } +} +--> +</style> + +<!--#include virtual="/philosophy/po/right-to-read.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2 class="center">Rätten att läsa</h2> + +<p class="byline center"> +av <a href="http://www.stallman.org/">Richard Stallman</a></p> +<p class="center"> +<em>Denna artikel fanns i februari numret 1997 av <cite>“Communications of +the ACM”</cite> (årgång 40, Nummer 2).</em></p> +<hr class="thin" /> + +<div class="article"> +<blockquote class="center"><p> + (från “Vägen till Tycho”, en kollektion av artiklar om föregångarna till den +Lunariska revolutionen, publicerad i Luna City år 2096) +</p></blockquote> + +<div class="columns"> +<p> +För Dan Halbert började vägen till Tycho i högskolan - när Lisa Lenz frågade +om hon kunde låna hans dator. Hennes hade gått sönder och om hon inte kunde +låna en annan, så skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det fanns ingen +hon vågade fråga, förutom Danne.</p> + +<p> +Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lånade +ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-böcker. Förutom det faktum att +man kunde hamna i fängelse för att låta någon annan läsa ens böcker, så +kändes redan idén rent chockerande för honom. Som alla andra hade han lärt +sig sen barnsben att dela med sig av böcker var fel - någonting bara pirater +gör.</p> + +<p> +Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaru-Skydds Myndigheten) +skulle komma på honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok +hade en kontrollfunktion för upphovsrätt som kontrollerade var, när och av +vem som boken lästes och att detta rapporterades till Licens Centralen (de +använde denna information för att fånga läspirater, men också för att sälja +privata intresseprofiler till företag). Nästa gång hans dator kopplades upp +mot nätet, så skulle Licens Centralen få reda på det. Danne, som en +datorägare, skulle få ett hårt straff för att inte ha vidtagit åtgärder för +att förhindra brott.</p> + +<p> +Men givetvis, Lisa behövde ju inte nödvändigtvis läsa hans böcker. Hon +kanske bara behövde datorn för att skriva sin uppsats. Men Danne visste att +hon kom från en mindre välbärgad familj som inte hade råd med så mycket +undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans böcker kanske var +den enda vägen för henne att klara sina betyg. Som han förstod situationen; +han själv behövde studielån för att kunna betala för de rapporter han läste +(10% av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna; eftersom +Danne siktade på en akademisk karriär, så hoppades han att hans egen +framtida forskning skulle generera rapporter nog för att betala tillbaks +studielånen).</p> +</div> +<div class="column-limit"></div> + +<div class="columns"> +<p> +Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid då vem som helst kunde gå +till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med böcker, utan att +behöva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt +biblioteks-tillstånd. Men på 1990-talet så hade både kommersiella och +ideella förläggare börjat ta betalt för access. Vid 2047 så var fri access +för elever bara blott ett minne.</p> + +<p> +Det fanns förstås vägar att komma runt MSM och Licens Centralen. Dessa vägar +var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans +Martinsson, som hade kommit över ett otillåtet debugger-verktyg, å använde +detta för att hoppa över kontrollfunktionen för upphovsrätt när han läste +böcker. Han hade dock berättat det för allt för många kompisar, en av dem +angav honom till MSM för en belöning (djupt skuldsatta studenter lockades +lätt till angiveri). År 2047 satt Frasse i fängelse, inte för piratläsning, +utan för innehav av en debugger.</p> + +<p> +Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid då alla kunde ha +felsökningsverktyg för mjukvara. Det fanns till och med fria “debuggers” +tillgängliga på CD eller nedladdningsbart på nätet. Men när vanliga +användare började använda dem för att komma runt kontrollfunktionerna för +upphovsrätt, så kom snart en prejudicerande dom som sade att detta var i +praktiken det vanliga användningsområdet. Av detta följde att de var +olagliga, senare skickades utvecklare av sådana verktyg i fängelse.</p> + +<p> +Programmerare behövde givetvis fortfarande felsökningsverktyg, men 2047 +distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och +kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde på datavetenskapen +hölls bakom en brandvägg så att den bara kunde användas för skoluppgifter.</p> + +<p> +Det var också möjligt att kringgå kontrollfunktionerna genom att installera +en modifierad systemkärna. Danne skulle så småningom upptäcka att det +funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring +millenieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsökningsverktygen - +man kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns +hårdvaru-lösenord, vilket varken SÄPO eller Microsofts support talar om.</p> +</div> +<div class="column-limit"></div> + +<div class="columns"> +<p> +Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde låna ut sin dator till +Lisa. Men han kunde ändå inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje +chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon +frågade just honom om hjälp, kunde ju betyda att det kanske var ömsesidig +kärlek.</p> + +<p> +Danne löste dilemmat genom att göra något än mer otänkbart.. han lånade inte +bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lösenord till den! Genom +detta, om Lisa läste hans böcker, så skulle Licens Centralen tro att det var +han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle +inte automatiskt få reda på det. Detta om inte Lisa angav honom.</p> + +<p> +Givetvis, om skolan någonsin fick reda på att han gett Lisa sitt lösenord, +så skulle bådas liv som studenter vara över, oavsett vad Lisa använt datorn +till. Skol-policyn var att allt som hindrade skolans övervakning av +studenternas datoranvändning var grund för disciplinära åtgärder. Det +spelade ingen roll om det var harmlöst - förseelsen var att göra det svårt +för administrationen att övervaka. Det förutsattes att man gjorde någonting +förbjudet och de behövde inte veta exakt vad.</p> + +<p> +Studenter blev vanligtvis inte reglerade för detta, inte direkt. Istället +blev de utestängda från skolans datorer och datorsystem, och skulle +ofrånkomligen kugga på alla ämnen.</p> + +<p> +Senare skulle Danne lära sig att såna här policys först dök upp under +1980-talet, när studenter i större omfattning började använda datorer. Före +detta hade skolorna ett annat förhållningssätt till disciplin; de +bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.</p> +</div> +<div class="column-limit"></div> + +<div class="columns"> +<p> +Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare +till deras äktenskap, men också till att ifrågasätta vad de som barn lärt +sig om “piracy”. Paret började läsa om upphovsrättens historia, om +Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USAs ursprungliga +konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade +flyttat ifrån MSMs långa arm. När senare Tycho-upproret började 2062, så var +allas rätt att läsa en av dess centrala mål.</p> +</div> + +<div id="AuthorsNote"> +<h3>Författarens noteringar</h3> + +<p><em>Dessa noteringar uppdaterades 2002.</em></p> + +<ul class="no-bullet"> +<li> +<div class="columns"> +<p> +Rätten att läsa är en kamp som pågår idag. Det kanske tar 50 år för dagens +rättsuppfattning att falla i glömska, men dest mesta av de lagar och regler +som grundlägger scenariot i historan ovan är redan föreslagna; många är även +lag i USA och annorstädes. 1998 kom “Digital Millenium Copyright Act” som +lade grunden för begränsningar att låna och läsa e-böcker (men även annan +data). Den europeiska unionen införde liknande begränsningar 2001 i ett +upphovsrättsdirektiv.</p> + +<p> +2001 kom den Disney sponsrade senator Hollings med ett förslag kallat SSSCA +som går ut på att alla nya datorer skall ha kopieringsbegränsningar som +användaren inte kan gå förbi. Det syns en långsiktig trend från Clipper chip +till de förslag som läggs i USA; datorsystem sätts och konstrueras för att +ge tredje part kontroll över de som använder systemen. SSSCA har senare bytt +namn till CBDTPA (tänk på det som “Consume But Don't Try Programming Act”).</p> + +<p> +Började USA att försöka använda amerikas frihandelsavtal (<abbr title="Free +Trade Area of the Americas">FTAA</abbr>) för påtvinga samma regler för hela +västvärlden. FTAA är ett sådant frihandelsavtal, med syfte att <a +href="https://stallman.org/business-supremacy-treaties.html">ge +affärsvärlden ett ökat inflytande över demokratiska regeringar</a>; att +tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda.</p> + +<p> +Iden att FBI och Microsoft skulle ha lösenord för personliga datorer, och +inte låta ägaren ha det, detta föreslogs dock 2002. Det kallas “trusted +computing” eller “Palladium”.</p> + +</div> +<div class="column-limit"></div> +</li> + +<li> +<div class="columns"> +<p> +När denna historia ursprungligen skrevs, så hotade SPA små +internetleverantörer, krävde att SPA skulle ges rättighet att övervaka +användarna. Många internetleverantörer gav upp när de blev hotade, eftersom +de inte hade resurserna att slå tillbaks i en rättegång (Atlanta +Journal-Constitution, 1 Oct 96, D3.) Åtminstone en internetleverantör, +Community ConneXion in Oakland CA, vägrade gå med på kraven och blev +stämnd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick senare lagstiftningen +DMCA som ger dem makten de ville ha.</p> + +<p> +MSM har i denna svenska version av historien översatts från SPA (Software +Publisher's Association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA +(Business Software Alliance). BSA är idag ingen polismakt; inofficiellt +agerar den som en sådan. Användandes metoder som påminner Sovjetunionen, +uppmanar folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av +BSA i Argentina under 2001 framkom hot om våldäckt i fängelser mot folk som +delade med sig av mjukvara.</p> +</div> +<div class="column-limit"></div> +</li> + +<li> +<div class="reduced-width"> +<p> +Universitetens säkerhets policys beskrivna i historien är inget påhitt. Som +exempel, en dator i ett universitetsnätverk i Chicago området skriver ut +följande meddelande när man loggar in:</p> + +<blockquote><p> +This system is for the use of authorized users only. Individuals using this +computer system without authority or in the excess of their authority are +subject to having all their activities on this system monitored and recorded +by system personnel. In the course of monitoring individuals improperly +using this system or in the course of system maintenance, the activities of +authorized user may also be monitored. Anyone using this system expressly +consents to such monitoring and is advised that if such monitoring reveals +possible evidence of illegal activity or violation of University regulations +system personnel may provide the evidence of such monitoring to University +authorities and/or law enforcement officials. +</p></blockquote> + +<p> +Detta är en intressant tolkning av USAs “Fourth Amendment”: tvinga folk att +hålla med, i förväg, för att sedan hävda sin rätt eferåt.</p> +</div> +</li> +</ul> +<div class="column-limit"></div> +</div> + +<h3 id="BadNews">Dåliga nyheter</h3> + +<p> +<a href="/philosophy/right-to-read.html#AuthorsNote"> Författarens +anteckningar</a> talar om kampen för rätten att läsa. Denna kamp har redan +börjat; här följer två länkar till artiklar om teknologier som utvecklas för +att neka dig din rätt att läsa. +</p> + +<ul> +<li><p><a +href="http://www.zdnet.com/news/seybold-opens-chapter-on-digital-books/103151">Electronic +Publishing:</a> En artikel om e-böcker och upphovsrättsliga effekter som +påverkar din rätt att läsa en kopia.</p></li> + +<li><p><a +href="http://news.microsoft.com/1999/08/30/microsoft-announces-new-software-for-reading-on-screen">Books +inside Computers:</a> Mjukvara för att kontrollera vem som kan läsa böcker +och dokument på en PC.</p></li> +</ul> +<div class="column-limit"></div> + +<h3 id="References" style="font-size: 1.2em">Referenser</h3> + +<ul> + <li>Administrationens “White Paper”: Information Infrastructure Task Force, +Intellectual Property [<a href="/philosophy/not-ipr.html">sic</a>] and the +National Information Infrastructure: The Report of the Working Group on +Intellectual Property [sic] Rights (1995).</li> + + <li><a href="http://www.wired.com/wired/archive/4.01/white.paper_pr.html"> En +förklaring av detta “White Paper”: The Copyright Grab</a>, Pamela Samuelson, +Wired, Jan. 1996</li> + + <li><a href="http://www.law.duke.edu/boylesite/sold_out.htm">Sold Out</a>, James +Boyle, New York Times, 31 March 1996</li> + + <li><a +href="http://web.archive.org/web/20130508120533/http://www.interesting-people.org/archives/interesting-people/199611/msg00012.html">Public +Data or Private Data</a>, Washington Post, 4 Nov 1996. </li> + <li><a +href="https://web.archive.org/web/20151113122141/http://public-domain.org/">Union +for the Public Domain</a> - en organisation med syfte att motsätta sig och +försöka reversera uttökningen av upphovsrätten och patentlagstiftningen.</li> +</ul> +</div> + +<hr class="thin" /> +<blockquote id="fsfs"><p class="big">Denna essä är publicerad i <a +href="http://shop.fsf.org/product/free-software-free-society/"><cite>Free +Software, Free Society: The Selected Essays of Richard +M. Stallman</cite></a>.</p></blockquote> + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> + </div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 4.0. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1996, 2002 Richard Stallman</p> + +<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license" +href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0/">Creative Commons +Attribution-NoDerivs Attribution-NoDerivs 4.0 International License</a>.</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> + </div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2019/10/25 17:54:44 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/selling.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/selling.html new file mode 100644 index 0000000..7d6eb09 --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/selling.html @@ -0,0 +1,261 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/philosophy/po/selling.sv.po"> + https://www.gnu.org/philosophy/po/selling.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/selling.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="/philosophy/po/selling.sv-diff.html" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2015-04-13" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>Att Sälja Fri Mjukvara - GNU Project - Free Software Foundation</title> + +<!--#include virtual="/philosophy/po/selling.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>Att Sälja Fri Mjukvara</h2> + +<p><em><a href="/philosophy/selling-exceptions.html">Några åsikter om att sälja +undantag till licenser av fri mjukvara, såsom GNU GPL</a> finns också +tillgängliga.</em></p> + +<p> +Många tror att andan i GNU-projektet är att man inte ska ta betalt för att +distribuera kopior av mjukvara, eller att man ska ta så lite som +möjligt—för att täcka driftkostnaden. Detta är en missuppfattning.</p> + +<p> +Faktiskt så rekommenderar vi de som distribuerar <a +href="/philosophy/free-sw.html">fri mjukvara</a> att ta betalt så mycket som +de vill eller kan. Om detta verkar förvånande, fortsätt gärna vidare.</p> + +<p> +Ordet “fri” kan tolkas på två olika sätt; det kan innebära +frihet eller pris. När vi pratar om “fri mjukvara”, menar vi +friheten, inte priset. (Tänk på “yttrandefriheten”, snarare än +“gratis öl”.) Mer konkret betyder detta att användare kan fritt +köra programmet, ändra programmet, distribuera programmet med eller utan +ändring.</p> + +<p> +Fria program distribueras ibland gratis, andra gånger säljs fria program för +ett påtagligt pris. Det händer ofta att samma program finns tillgängligt i +båda former från olika ställen. Detta programmet är fri mjukvara oavsett +pris, eftersom användaren kan använda programmet i frihet.</p> + +<p> +<a href="/philosophy/categories.html#ProprietarySoftware">Icke-fria +program</a> säljs ofta till höga priser, men ibland skänker butikerna en +gratis kopia till dig. Detta är inte fri mjukvara, dock. Oavsett pris, så är +programmet icke-fritt eftersom användaren inte kan köra programmet i frihet.</p> + +<p> +Eftersom fri mjukvara inte är en fråga om pris, så kan ett lägre pris inte +göra en programvara fri, eller ens mer fri. Om du distribuerar kopior av fri +mjukvara, kan du lika gärna ta en påtaglig avgift och <em>tjäna lite +stålar</em>. Att distribuera fri programvara är en bra och rättförskaffad +verksamhet; om du gör det, kan du lika gärna gå med vinst.</p> + +<p> +Fri mjukvara är ett gemensamt projekt, och alla som direkt påverkas av +projektet bör hitta vägar att bidra till detta gemensamma projektet. För en +distributör, vägen kan vara att donera en liten del av vinsten till +utvecklingen av fri mjukvara eller till <a href="/fsf/fsf.html">Free +Software Foundation</a>. Då kan du vara med och bidra till utveckling av fri +programvara.</p> + +<p> +<strong>Att distribuera fri mjukvara ger möjligheter att donera pengar till +utveckling av fri programvara. Förkasta inte denna chansen!</strong></p> + +<p> +För att kunna donera till projektet, behöver du tjäna lite stålar. Om du tar +för lite betalt, kommer du inte att ha några stålar över för att bidra till +utvecklingen av fri programvara.</p> + + +<h3>Kommer ökade distributionskostnader påverka användare?</h3> + +<p> +Många oroar sig ibland för att ökade distributionskostnader kommer göra fri +mjukvara otillgänglig för användare. Med <a +href="/philosophy/categories.html#ProprietarySoftware">proprietär +mjukvara</a>, åstadkommer man precis detta med höga priser—men fri +mjukvara är annorlunda.</p> + +<p> +Skillnaden är att fri mjukvara vanligtvis sprids vidare, och det finns många +olika vägar att tillgå den.</p> + +<p> +De som samlar på mjukvara gör allt som står i deras makt för att hindra +användare från att köra proprietära program utan att ha betalt det +sedvanliga priset. Om detta priset är mycket högt, blir det svårt för några +användare att köra programmet.</p> + +<p> +Med fri mjukvara, <em>behöver</em> användarna inte betala +distributionskostnaden för att köra mjukvaran. De kan kopiera programmet +från en vän som har en kopia, eller med hjälp av en vän som har tillgång +till Internet. Eller så kan flera användare gå tillsammans och dela på +priset för en CD-skiva, och sedan turas om att installera programmet. Ett +högt pris för en CD-skiva är inget stort hinder om mjukvaran är fri.</p> + + +<h3>Kommer ökade distributionskostnader avskräcka användning av fri mjukvara?</h3> + +<p> +En annan vanlig oro är intresset för fri mjukvara. Många tror att en hög +distributionskostnad skulle minska antalet användare, eller att ett lågt +pris kommer att skapa fler användare.</p> + +<p> +Detta är sant för proprietär program—men en fri mjukvara är +annorlunda. Med så många vägar att skaffa kopior, betyder +distributionskostnaden inte alls lika mycket för intresset.</p> + +<p> +På sikt, hur många personer som använder fri mjukvara kommer bestämmas av +<em>vad fri mjukvara kan göra</em>, och hur enkelt det går att använda. +Många användare prioriterar inte sin frihet i första hand; de skulle +fortsätta att använda proprietär mjukvara om fri mjukvara inte kunde göra +jobbet för dem. Därför, om man vill öka antalet användare på sikt, ska man +framförallt <em>utveckla fler fria program</em>.</p> + +<p> +Det bästa sättet är att själv skriva väsentlig <a +href="http://savannah.gnu.org/projects/tasklist">fri mjukvara</a> eller <a +href="/doc/doc.html">dokumentation</a>. Om du hellre vill distribuera än +skriva, kan du också hjälpa till genom att donera till de som skriver.</p> + + +<h3>Uttrycket “att sälja mjukvara” kan också vara vilseledande</h3> + +<p> +Ärligt talat, “att sälja” innebär att man byter varor mot +pengar. Att sälja en kopia av en fri mjukvara är rättförskaffat, och vi +rekommenderar det.</p> + +<p> +Hursomhelst, om man tänker på <a +href="/philosophy/words-to-avoid.html#SellSoftware">“att sälja +mjukvara”</a>, tänker man kanske på det sätt som de allra flesta +företagen gör: att göra mjukvaran proprietär istället för fri.</p> + +<p> +Så om du inte noggrant tänker särskilja begreppen, på samma sätt som den här +artikeln har gjort, föreslår vi att det är bättre att undvika termen +“att sälja mjukvara” helt och välja någon annan formulering +istället. Till exempel, du kan säga “att distribuera fri mjukvara mot +avgift”—det är otvetydigt.</p> + + +<h3>Höga eller låga avgifter, och GNU GPL</h3> + +<p> +Förutom i enskilda fall, har <a href="/copyleft/gpl.html">GNU General Public +License</a> (GNU GPL) inga krav på hur mycket du kan ta betalt för att +distribuera en kopia av fri mjukvara. Du kan ta ingenting, ett öre, en krona +eller en miljard kronor. Det är upp till dig, och marknaden, så klaga inte +på oss om ingen betalar en miljard kronor för en kopia.</p> + +<p> +Det enda undantaget är då binära program distribueras utan den fullständigt +korresponderande koden. De som gör detta är skyldiga av GNU GPL att +publicera koden på begäran av användaren. Utan en begränsad avgift för +koden, skulle de kunna sätta en så pass hög avgift att ingen skulle +rimligtvis betala avgiften —exempelvis en miljard kronor—på det +viset skulle de kunna publicera koden samtidigt som de effektivt skyddar +den. Så <a href="/licenses/gpl.html#section6">i detta enskilda fallet måste +det finnas en begränsad avgift</a> för distribuering av koden för att kunna +garantera användarens rätt till frihet. I vanliga fall, däremot, finns ingen +anledning till att begränsa distributionsavgiften, och där finns inga +begränsningar.</p> + +<p> +Ibland frågar företag oss om tillstånd att använda GNU:s mjukvara och att +kringgå vissa delar i GNU GPL, med löfte om “att inte ta betalt för +mjukvaran” eller liknande. Detta spelar ingen roll för oss. Fri +mjukvara innebär frihet, och att upprätthålla GPL är att försvara +frihet. När vi försvarar användarens frihet, bryr vi oss inte om petitesser +som hur mycket en distributionsavgift ska vara. Frihet är problemet, hela +problemet, och det enda problemet.</p> + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> + </div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Var god skicka +brutna länkar och andra rättningar eller förslag till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a>.</p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1996, 1997, 1998, 2001, 2007, 2013 Free Software +Foundation, Inc.</p> + +<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license" +href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/deed.sv">Creative +Commons Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> + </div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Uppdaterad: + +$Date: 2016/11/18 07:32:48 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> |