manifesto.html (32555B)
1 <!--#set var="PO_FILE" 2 value='<a href="/gnu/po/manifesto.sv.po"> 3 http://www.gnu.org/gnu/po/manifesto.sv.po</a>' 4 --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html" 5 --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" 6 --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-01-17" --> 7 <!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/manifesto.en.html" --> 8 9 <!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> 10 <!-- Parent-Version: 1.77 --> 11 12 <!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> 13 <title>GNU-manifestet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title> 14 15 <!--#include virtual="/gnu/po/manifesto.translist" --> 16 <!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> 17 <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> 18 <h2>GNU-manifestet</h2> 19 20 <p> av Richard Stallman</p> 21 22 <h3 id="whats-gnu">I. GNU ÄR NÅGOT ANNAT ÄN Unix!</h3> 23 24 <p> 25 GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är Något annat än Unix) och så kallas 26 det helt Unix-kompatibla mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för 27 att gratis kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett 28 antal frivilliga medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i 29 form av tid, pengar, program och utrustning.</p> 30 31 <p> 32 Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för att skriva 33 editorkommandon, ett avlusningsprogram på källkodsnivå, en länkare, en 34 yacc-kompatibel parsergenerator och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en 35 kommandotolk) är nästan färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator 36 kan nu kompilera sig själv och kommer att släppas under året. En första 37 kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till för att man skall 38 kunna emulera Unix. När kärnan och kompilatorn är färdiga går det att 39 distribuera ett GNU-system som passar för programutveckling. Vi kommer att 40 använda TeX som vår textformatterare, men arbete pågår på en [version av] 41 nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla 42 X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett portabelt Common 43 Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra saker plus on 44 line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna tillhandahålla allt 45 användbart som normalt följer med ett Unix-system och mer därtill.</p> 46 47 <p> 48 Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men GNU är inte 49 identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska förbättringar baserade på 50 våra erfarenheter av andra operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre 51 filnamn, filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk 52 filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så småningom ett 53 Lispbaserat fönstersystem där flera olika Lispprogram och vanliga 54 Unix-program kan dela på en skärm. Man kommer att kunna programmera både i C 55 och Lisp. Vi kommer att försöka stödja följande kommunikationsprotokoll: 56 UUCP, MIT chaosnet och IP.</p> 57 58 <p> 59 Till en början kommer GNU att göra tillgängligt för maskiner i 60 68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de är lättast att få GNU 61 att köra på. Arbetet med att få det att köra på mindre maskiner lämnas till 62 dem som vill använda det på sådana maskiner.</p> 63 64 <h3 id="why-write">II. DÄRFÖR MÅSTE JAG SKRIVA GNU</h3> 65 66 <p> 67 För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett program skall jag dela 68 med mig åt andra som gillar det. Mjukvaruförsäljarna vill söndra användarna 69 och härska över dem genom att få dem att gå med på att inte dela med sig åt 70 andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra användare på det 71 viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett avtal om att inte 72 avslöja vad jag arbetar med, eller ett mjukvarulicensavtal. Under mina år på 73 laboratoriet för artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå 74 emot sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till slut gick 75 det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar på en institution där man 76 gjorde dessa saker åt mig, mot min vilja.</p> 77 78 <p> 79 För att jag skall kunna fortsätta använda datorer utan att skämmas har jag 80 bestämt mig för att sammanställa tillräckligt med fri mjukvara för att jag 81 skall kunna klara mig utan mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig 82 från AI-labbet så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra 83 mig från att ge bort GNU.</p> 84 85 <h3 id="compatible">III. DÄRFÖR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3> 86 87 <p> 88 Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej. De grundläggande dragen 89 i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan fylla i det som Unix saknar 90 utan att förstöra dem. Ett unixkompatibelt system skulle också vara 91 praktiskt för många andra att börja använda.</p> 92 93 <h3 id="available">IV. SÅ HÄR KOMMER GNU ATT GÖRAS TILLGÄNGLIGT</h3> 94 95 <p> 96 GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och för sig att tillåtas 97 förändra och vidaredistribuera GNU, men ingen distributör kommer att 98 tillåtas inskränka möjligheterna till vidare distribution. Förändringar som 99 gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att tillåtas. Jag 100 vill se till att alla versioner av GNU förblir gratis.</p> 101 102 <h3 id="why-help">V. MÅNGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÄLPA TILL</h3> 103 104 <p> 105 Jag har träffat på många programmerare som gillar GNU och vill hjälpa till.</p> 106 107 <p> 108 Många programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara. De tjänar 109 kanske mer pengar, men de tvingas också känna sig som om de står i konflikt 110 med andra programmerare snarare än om de är deras kamrater. Det 111 grundläggande vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av 112 sina program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag förbjuder i stort 113 sett programmerare att behandla andra som vänner. Mjukvaruköparen måste 114 välja mellan vänskap och laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för 115 att vänskap är det viktigaste. Men de som tror på rättssystemet känner sig 116 inte väl till mods med något av valen. De blir cyniska och tror att 117 programmering bara är ett sätt att tjäna pengar.</p> 118 119 <p> 120 Genom att använda och utveckla GNU istället för upphovsrättsligt skyddade 121 märkesprogram kan vi vara gästvänliga mot andra och samtidigt följa 122 lagen. Dessutom kan GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under 123 vilket vi kan samla andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så 124 vis kan vi känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om vi använder 125 märkesmjukvara. För ungefär hälften av de programmerare som jag kommer i 126 kontakt med är detta en viktig glädjekälla som inte kan ersättas av pengar.</p> 127 128 <h3 id="contribute">VI. SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA TILL</h3> 129 130 <p> 131 Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber enskilda 132 individer donera program och arbete.</p> 133 134 <p> 135 Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner är att GNU kommer att 136 kunna köras på dem vid en tidig tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga 137 system som är klara för användning, godkända för användning i bostadsområden 138 och utan behov av sofistikerad kylning eller energiförsörjning.</p> 139 140 <p> 141 Jag har märkt att väldigt många programmerare gärna vill bidra med 142 deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt skulle ett sådant deltidsarbete, 143 fördelat på många, vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som 144 skrivits skulle inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att 145 ersätta Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består av 146 hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De 147 flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara 148 Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en 149 ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i stället för 150 orginalet på ett Unix-system, så kommer programmen att fungera bra när man 151 sätter samman dem. Även om man räknar med att Murphy skapar ett och annat 152 oväntat problem så är det genomförbart att samla komponenterna i ett 153 system. (För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att krävas och 154 det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad grupp.)</p> 155 156 <p> 157 Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa ett par personer på 158 hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara låga för en programmerare, men 159 mitt mål är att hitta människor som tycker att det är lika viktigt att bygga 160 en gemenskap som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta 161 hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta på GNU, genom att de 162 slipper förtjäna sitt levebröd på något annat sätt.</p> 163 164 <h3 id="benefit">VII. DÄRFÖR KOMMER ALLA DATORANVÄNDARE ATT GAGNAS</h3> 165 166 <p> 167 Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst få tag på bra systemmjukvara 168 helt fritt, precis som luft.</p> 169 170 <p> 171 Det innebär så mycket mer än att alla sparar in kostnaden för en 172 Unix-licens. Det innebär att en massa slösaktigt dubbelarbete vid 173 systemprogrammering kan undvikas. I stället kan dessa ansträngningar 174 användas för att flytta frontlinjen framåt.</p> 175 176 <p> 177 Systemets fullständiga källkod kommer att vara tillgänglig för alla. Det får 178 till följd att en användare som behöver förändra systemet alltid är fri att 179 göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare eller ett 180 företag att göra det för honom eller henne. Användarna kommer inte längre 181 att vara utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger 182 källkoden, och därmed är de enda som kan göra förändringar.</p> 183 184 <p> 185 Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en lärorikare miljö genom att 186 uppmuntra alla studenter att studera och förbättra systemkällkoden. I 187 Harvards datorsalar hade man inställningen att inga program skulle 188 installeras på systemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig och man 189 levde som man lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag 190 påverkades mycket av detta.</p> 191 192 <p> 193 Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut vem som äger 194 mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att göra med den att 195 försvinna.</p> 196 197 <p> 198 Att se till att folk betalar för att använda ett program, till exempel genom 199 att köpa programlicenser, är alltid väldigt dyrt för samhället eftersom det 200 krävs invecklade mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka 201 program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man tvinga 202 alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där luften måste tillverkas 203 till en hög kostnad: där är det kanske rättvist att ta betalt per liter av 204 dem som andas, men att bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är 205 oacceptabelt även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha 206 tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken ibland skulle 207 vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta lufttillverkningen med 208 och slänga maskerna.</p> 209 210 <p> 211 Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt för en 212 programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara lika fritt.</p> 213 214 <h3 id="rebutted-objections">VIII. NÅGRA LÄTT TILLBAKAVISADE INVÄNDNINGAR MOT GNU:S MÅL</h3> 215 216 <p id="support"> 217 <strong>“Ingen kommer att använda det om det är fritt, för då har de ingen 218 support att luta sig mot.”</strong></p> 219 220 <p> 221 <strong>“Man måste ta betalt för programmet för att kunna ge 222 support.”</strong></p> 223 224 <p> 225 Om folk hellre betalar för GNU plus service än får GNU gratis utan service, 226 så borde ett företag som ger service till dem som fått GNU gratis vara 227 lönsamt.</p> 228 229 <p> 230 Vi måste skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete och 231 sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.Det förstnämnda 232 är inget man kan lita på att få från en mjukvaruförsäljare. Om ditt problem 233 inte delas av tillräckligt många andra så kommer försäljaren att be dig dra.</p> 234 235 <p> 236 Om din verksamhet är beroende av att få support, så är den enda utvägen att 237 skaffa all nödvändig källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du 238 anställa vem som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du är 239 inte utlämnad till någon enskild individs godtycke. Eftersom priset för 240 källkoden i Unix-fallet är så högt är detta inte aktuellt för de flesta 241 företag. Med GNU kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att 242 ingen kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem 243 som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla världens 244 problem, bara somliga.</p> 245 246 <p> 247 Samtidigt behöver användare helt utan datorvana någon att hålla i handen, 248 någon som hjälper dem med sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men 249 inte vet hur.</p> 250 251 <p> 252 Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av företag som säljer just 253 precis handhållning och reparationer. Stämmer det att användare hellre 254 lägger ut pengar så att de får service med den köpta produkten, så kommer de 255 också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha fått 256 produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med kvalitet och pris; 257 användarna kommer inte att bindas till något särskilt företag. Samtidigt kan 258 vi som inte behöver denna tjänst få använda programmet utan att betala för 259 servicen.</p> 260 261 <p id="advertising"> 262 <strong>“Utan reklam är det omöjligt att nå många människor och man måste ta 263 betalt för programmet för att möjliggöra det.”</strong></p> 264 265 <p> 266 <strong>“Det är inte lönt att göra reklam för ett program som folk kan få 267 gratis.”</strong></p> 268 269 <p> 270 Det finns sätt att göra reklam som är gratis eller väldigt billiga och som 271 kan användas för att informera ett stort antal datoranvändare om något 272 sådant som GNU. Men det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan nås 273 med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör reklam för en tjänst 274 bestående av att kopiera och skicka ut GNU kunna bli så framgångsrikt att 275 det kan betala reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är det bara de 276 användare som drar nytta av reklamen som betalar för den.</p> 277 278 <p> 279 Om å andra sidan många människor får GNU av vänner så kommer den här typen 280 av företag inte att lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var 281 nödvändigt för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens förespråkare så 282 ovilliga att låta marknaden avgöra frågan?</p> 283 284 <p id="competitive"> 285 <strong>“Mitt företag behöver ett operativsystem med ett välkänt varumärke 286 för att få en konkurrensfördel.”</strong></p> 287 288 <p> 289 GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du kommer inte att 290 kunna få någon fördel på detta område, men ingen av dina medtävlare kommer 291 heller att få en fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra områden medan 292 alla får fördelar på det här. Om du säljer operativsystem kommer du inte att 293 gilla GNU, men sånt är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda 294 dig från att skuffas in i den kostsamma bransch som är 295 operativsystemförsäljarens.</p> 296 297 <p> 298 Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd i form av gåvor från 299 tillverkare och användare, som därmed minskar kostnaden för var och en.</p> 300 301 <p id="deserve"> 302 <strong>“Förtjänar inte programmerarna någon belöning för sin 303 kreativitet?”</strong></p> 304 305 <p> 306 Om något förtjänar att belönas, så är det bidrag till en 307 gemenskap. Kreativitet kan vara ett bidrag till en social gemenskap, men 308 bara så länge samhället får fritt använda sig av resultaten. Om 309 programmerare förtjänar att belönas för innovativa program, följer det 310 logiskt att de också förtjänar att straffas om de begränsar användandet av 311 dessa program.</p> 312 313 <p id="reward"> 314 <strong>“Skall inte en programmerare kunna begära någon ersättning för sin 315 kreativitet?”</strong></p> 316 317 <p> 318 Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört arbete eller i att 319 försöka maximera sin inkomst, så länge man inte använder destruktiva 320 medel. Men det är just sådana medel som vanligen används på mjukvaruområdet 321 idag.</p> 322 323 <p> 324 Att utkräva pengar av användarna är destruktivt, eftersom inskränkningarna 325 minskar mängden olika sätt på vilket programmet kan användas. Det minskar 326 det välstånd som mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När någon 327 medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga följderna ett 328 medvetet förstörande.</p> 329 330 <p> 331 En god medborgare skaffar sig inte välstånd på det viset, för den ömsesidiga 332 destruktivitet som skulle bli resultatet av att alla betedde sig så skulle 333 göra oss alla fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller 334 den gyllene regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att 335 alla gömde undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra 336 detta. I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte 337 berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen denna 338 kreativitet.</p> 339 340 <p id="starve"> 341 <strong>“Kommer inte programmerarna att få gå hungriga?”</strong></p> 342 343 <p> 344 Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli programmerare. De flesta 345 av oss skulle aldrig lyckas få några pengar genom att stå på gatan och göra 346 grimaser. Men det innebär inte att vi är dömda att stå på gatan, göra 347 grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p> 348 349 <p> 350 Men det är fel svar eftersom det godtar frågeställarens implicita antagande: 351 att utan en äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre i 352 ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p> 353 354 <p> 355 Anledningen till att programmerare inte kommer att gå hungriga är i själva 356 verket att de fortfarande kommer att kunna få betalt för att programmera, 357 bara inte lika mycket som idag.</p> 358 359 <p> 360 Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda sättet att göra affärer i 361 mjukvarubranchen. Det är det vanligaste eftersom det inbringar mest 362 pengar. Vore det förbjudet, eller förkastat av kunden, skulle 363 mjukvarubranchen välja andra slags organisationer som är mindre vanliga 364 idag. Det finns alltid ett antal olika sätt att organisera en 365 affärsverksamhet.</p> 366 367 <p> 368 Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med dessa nya 369 premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en förändring. Det 370 anses inte orättvist att snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om 371 programmerare tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I 372 praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p> 373 374 <p id="right-to-control"> 375 <strong>“Har man inte rätt att kontrollera hur ens kreativitet 376 används?”</strong></p> 377 378 <p> 379 “Att kontrollera hur ens idéer används” är i själva verket ett sätt att 380 kontrollera andras liv, och det används oftast för att göra deras liv 381 besvärligare.</p> 382 383 <p> 384 De som har analyserat frågan om skydd för intellektuella prestationer 385 ingående (jurister till exempel) säger att det inte finns någon inneboende 386 rätt till intellektuell egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa 387 intellektuella prestationer har lagstiftaren skapat i vissa speciella 388 syften.</p> 389 390 <p> 391 Patentsystemet inrättades till exempel för att uppmuntra uppfinnare att 392 offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar. Syftet var snarare att hjälpa 393 samhället än att hjälpa uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid på 394 17 år kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades 395 med. Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för dem är 396 licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna för att starta 397 produktionen, så ställer patent oftast inte till någon skada. De sätter inga 398 hinder i vägen för de flesta enskilda som använder patentskyddade produkter.</p> 399 400 <p> 401 Upphovsrättsidén fanns inte förr i världen; då kopierade författare ofta 402 varandra utförligt i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många 403 författares verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet 404 inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På området som det 405 inrättades för -- böcker som med lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress 406 -- så gjorde det ingen särskild skada och störde inte de flesta av bokens 407 läsare.</p> 408 409 <p> 410 Alla rättigheter som är knutna till intellektuell egendom är inget annat än 411 licenser som beviljas av samhället för att det ansågs, med rätta eller inte, 412 att samhället i sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje 413 enskild situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det bättre genom 414 att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en person att handla genom att 415 ge honom eller henne en sådan licens?</p> 416 417 <p> 418 Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket åt från böcker för 419 hundra år sedan. Att det enklaste sättet att kopiera ett program är från en 420 granne till nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad kod 421 som är helt skilda från varandra, och att ett program används snarare än 422 läses eller avnjutes skapar sammantaget en situation där den som 423 upprätthåller en upphovsrätt skadar samhället i stort både materiellt och 424 andligen, och där man därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen 425 tillåter det.</p> 426 427 <p id="competition"> 428 <strong>“Med lite konkurrens blir saker och ting bättre gjorda.”</strong></p> 429 430 <p> 431 Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att belöna vinnaren 432 uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När kapitalismen verkligen funkar 433 på det viset så gör den ett bra jobb, men dess förespråkare gör fel i att 434 anta att det alltid funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen utfästs 435 och bara tänker på att vinna till varje pris så hittar de kanske på andra 436 strategier -- som att angripa de andra löparna. Om löparna hamnar i ett 437 råkurr kommer de alla att bli försenade.</p> 438 439 <p> 440 Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den moraliska motsvarigheten 441 till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog verkar den enda domare vi har inte ha 442 något emot bråk, han bara reglerar dem (“Var tionde meter ger dig rätt att 443 skjuta ett skott”). Vad han borde göra är att stoppa löparna och straffa dem 444 för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p> 445 446 <p id="stop-programming"> 447 <strong>“Kommer inte alla att sluta programmera om det inte finns något 448 ekonomiskt incitament?”</strong></p> 449 450 <p> 451 Många kommer faktiskt att programmera även helt utan ett ekonomiskt 452 incitament. För många -- ofta de som är bäst på det -- är programmering 453 oemotståndligt lockande. Det finns ingen brist på proffsiga musiker som 454 fortsätter spela utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på det.</p> 455 456 <p> 457 Men även om den här frågan ofta ställs är den egentligen inte 458 relevant. Programmerarnas löner kommer inte att försvinna, bara bli 459 mindre. Den rätta frågan att ställa är alltså huruvida någon kommer att 460 programmera när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger 461 mig att svaret är ja.</p> 462 463 <p> 464 I över tio år arbetade några av världens bästa programmerare vid 465 Laboratoriet för artificiell intelligens för en betydligt lägre lön än de 466 hade kunnat få på annat håll. De belönades med annat än pengar: berömmelse 467 och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul, den är en belöning i 468 sig själv.</p> 469 470 <p> 471 Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika intressanta arbeten, men 472 med högre lön.</p> 473 474 <p> 475 Fakta säger alltså att folk programmerar av andra skäl än att bli rika, men 476 om de får möjligheten att dessutom tjäna en massa pengar så börjar de 477 förvänta sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner klarar sig 478 inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så behöver det inte vara om 479 de som betalar höga löner förbjuds.</p> 480 481 <p id="desperate"> 482 <strong>“Vi har ett desperat behov av programmerare. Om de kräver att vi 483 slutar hjälpa våra grannar så måste vi lyda.”</strong></p> 484 485 <p> 486 Så desperat är du aldrig att du måste följa den här typen av krav. Minns 487 Thomas Jeffersons valspråk när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet: 488 “miljoner till försvaret, men inte ett öre i lösen!”</p> 489 490 <p id="living"> 491 <strong>“På något sätt måste ju programmerare tjäna sitt 492 uppehälle.”</strong></p> 493 494 <p> 495 I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det massor av sätt för en 496 programmerare att tjäna pengar utan att sälja rätten att använda ett 497 program. Att det är vanligt idag beror på att det är så programmerare och 498 affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det enda möjliga sättet att 499 tjäna pengar. Det är lätt att hitta på andra sätt om man bara vill. Här 500 följer ett antal exempel:</p> 501 502 <p> 503 En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar för att 504 operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p> 505 506 <p> 507 Programmerare skulle också kunna anställas i företag som säljer 508 undervisning, “hålla handen-support” och underhåll.</p> 509 510 <p> 511 Den som har en ny idé kan distribuera program som freeware och be nöjda 512 användare om bidrag eller sälja “hålla handen-support” och underhåll. Jag 513 har stött på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p> 514 515 <p> 516 Användare med liknande behov kan bilda användargrupper och betala 517 avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett programmeringsföretag för 518 att skriva de program som användarna skulle vilja använda.</p> 519 520 <p> 521 All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p> 522 523 <p> 524 Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av priset i en 525 mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som lägger dem 526 på mjukvaruutveckling.</p> 527 528 <p> 529 Men om datorköparna själva donerar till mjukvaruutvecklarna så kan de göra 530 ett avdrag i deklarationen. De kan själva välja vilket projekt de vill 531 donera pengarna till -- antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda 532 slutresultatet. De kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår 533 till samma summa som den skatt de skall betala.</p> 534 535 <p> 536 Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras genom en omröstning bland 537 skattebetalarna, där deras röster är viktade efter det belopp de skulle 538 betala skatt på.</p> 539 540 <p> 541 Konsekvenserna blir:</p> 542 543 <ul> 544 <li>Att gruppen av datoranvändare stödjer mjukvaruutvecklingen.</li> 545 <li>Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall ligga på.</li> 546 <li>Användare som är intresserade av att själva bestämma på vilket projekt deras 547 stöd skall läggas kan göra det.</li> 548 </ul> 549 <p> 550 Att göra program fria är, i ett längre perspektiv, ett steg mot en värld där 551 det inte längre råder brist på något, och ingen längre måste slita hårt bara 552 för att få ihop sitt dagliga bröd. Man kommer att kunna ägna sig åt sådant 553 som är kul, som programmering, när man klarat av de obligatoriska tio 554 timmarnas arbete per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta lagar, 555 ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler på asteroider. Det 556 kommer inte att vara nödvändigt att programmera för att tjäna sitt 557 uppehälle.</p> 558 559 <p> 560 Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget 561 måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten 562 utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det 563 krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall åtfölja den produktiva 564 verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot 565 konkurrensen. Fri mjukvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på 566 mjukvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska 567 framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p> 568 569 570 <div class="translators-notes"> 571 572 <!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> 573 <hr /><blockquote><p>Detta är en inofficiell svensk översättning av 574 GNU-Manifestet, ursprungligen översatt till svenska av Anders Mellqvist 575 och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för eventuella fel i 576 översättningen. Texten är inskriven från papper av Linus Walleij som 577 sålunda är ansvarig för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort 578 i TLM:s utgåva, och är här återställda. Denna översättning är ämnad att 579 hjälpa folk att förstå texten och underblåsa spridandet av 580 GNU-projektet. Översättarna garanterar inte översättningens korrekthet; om 581 GNU-Manifestet skall refereras i officiella sammanhang, referera då <a 582 href="/gnu/manifesto.en.html">den autentiska engelska versionen</a>.</p> 583 <p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto into Swedish, 584 originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine called 585 TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations. The text was 586 written in from the paper print of Mellqvists translation by Linus Walleij 587 who is thus responsible for any misspellings, and also for restoring some 588 missed passages in the original translation. The translation is intended to 589 help people to understand the text and to help the GNU project to 590 spread. The translators does not provide any warranty for correctness of 591 the translation; if you intend to refer to the GNU Manifesto in official 592 concerns, please refer to <a href="/gnu/manifesto.en.html">the authentic 593 English version</a>.</p></blockquote></div> 594 </div> 595 596 <!-- for id="content", starts in the include above --> 597 <!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> 598 <div id="footer"> 599 <div class="unprintable"> 600 601 <p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a 602 href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a 603 href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter 604 om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a 605 href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> 606 607 <p> 608 <!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, 609 replace it with the translation of these two: 610 611 We work hard and do our best to provide accurate, good quality 612 translations. However, we are not exempt from imperfection. 613 Please send your comments and general suggestions in this regard 614 to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> 615 616 <web-translators@gnu.org></a>.</p> 617 618 <p>For information on coordinating and submitting translations of 619 our web pages, see <a 620 href="/server/standards/README.translations.html">Translations 621 README</a>. --> 622 Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för 623 Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in 624 översättningar till den här artikeln.</p> 625 </div> 626 627 <!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to 628 files generated as part of manuals) on the GNU web server should 629 be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this 630 without talking with the webmasters or licensing team first. 631 Please make sure the copyright date is consistent with the 632 document. For web pages, it is ok to list just the latest year the 633 document was modified, or published. 634 635 If you wish to list earlier years, that is ok too. 636 Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying 637 years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable 638 year, i.e., a year in which the document was published (including 639 being publicly visible on the web or in a revision control system). 640 641 There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers 642 Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> 643 <p>Copyright © 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</p> 644 645 <p> 646 Det är tillåtet för vem som helst att göra och distribuera ordagranna kopior 647 av denna text, i vilket medium som helst, förutsatt att copyrightangivelsen 648 och denna tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren 649 samma rättigheter till distribution som i denna text. 650 <br /> 651 Texten får inte ändras. 652 </p> 653 654 <!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> 655 <div class="translators-credits"> 656 657 <!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> 658 Översättning: Anders Mellqvist</div> 659 660 <p class="unprintable"><!-- timestamp start --> 661 Updaterat: 662 663 $Date: 2015/04/29 10:40:01 $ 664 665 <!-- timestamp end --> 666 </p> 667 </div> 668 </div> 669 </body> 670 </html>