diff options
Diffstat (limited to 'talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html')
| -rw-r--r-- | talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html | 670 |
1 files changed, 670 insertions, 0 deletions
diff --git a/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html new file mode 100644 index 0000000..aaaeb51 --- /dev/null +++ b/talermerchantdemos/blog/articles/sv/manifesto.html @@ -0,0 +1,670 @@ +<!--#set var="PO_FILE" + value='<a href="/gnu/po/manifesto.sv.po"> + http://www.gnu.org/gnu/po/manifesto.sv.po</a>' + --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html" + --><!--#set var="DIFF_FILE" value="" + --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-01-17" --> +<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/manifesto.en.html" --> + +<!--#include virtual="/server/header.sv.html" --> +<!-- Parent-Version: 1.77 --> + +<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! --> +<title>GNU-manifestet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title> + +<!--#include virtual="/gnu/po/manifesto.translist" --> +<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" --> +<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" --> +<h2>GNU-manifestet</h2> + +<p> av Richard Stallman</p> + +<h3 id="whats-gnu">I. GNU ÄR NÅGOT ANNAT ÄN Unix!</h3> + +<p> + GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är Något annat än Unix) och så kallas +det helt Unix-kompatibla mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för +att gratis kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett +antal frivilliga medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i +form av tid, pengar, program och utrustning.</p> + +<p> + Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för att skriva +editorkommandon, ett avlusningsprogram på källkodsnivå, en länkare, en +yacc-kompatibel parsergenerator och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en +kommandotolk) är nästan färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator +kan nu kompilera sig själv och kommer att släppas under året. En första +kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till för att man skall +kunna emulera Unix. När kärnan och kompilatorn är färdiga går det att +distribuera ett GNU-system som passar för programutveckling. Vi kommer att +använda TeX som vår textformatterare, men arbete pågår på en [version av] +nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla +X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett portabelt Common +Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra saker plus on +line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna tillhandahålla allt +användbart som normalt följer med ett Unix-system och mer därtill.</p> + +<p> + Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men GNU är inte +identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska förbättringar baserade på +våra erfarenheter av andra operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre +filnamn, filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk +filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så småningom ett +Lispbaserat fönstersystem där flera olika Lispprogram och vanliga +Unix-program kan dela på en skärm. Man kommer att kunna programmera både i C +och Lisp. Vi kommer att försöka stödja följande kommunikationsprotokoll: +UUCP, MIT chaosnet och IP.</p> + +<p> + Till en början kommer GNU att göra tillgängligt för maskiner i +68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de är lättast att få GNU +att köra på. Arbetet med att få det att köra på mindre maskiner lämnas till +dem som vill använda det på sådana maskiner.</p> + +<h3 id="why-write">II. DÄRFÖR MÅSTE JAG SKRIVA GNU</h3> + +<p> + För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett program skall jag dela +med mig åt andra som gillar det. Mjukvaruförsäljarna vill söndra användarna +och härska över dem genom att få dem att gå med på att inte dela med sig åt +andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra användare på det +viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett avtal om att inte +avslöja vad jag arbetar med, eller ett mjukvarulicensavtal. Under mina år på +laboratoriet för artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå +emot sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till slut gick +det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar på en institution där man +gjorde dessa saker åt mig, mot min vilja.</p> + +<p> + För att jag skall kunna fortsätta använda datorer utan att skämmas har jag +bestämt mig för att sammanställa tillräckligt med fri mjukvara för att jag +skall kunna klara mig utan mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig +från AI-labbet så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra +mig från att ge bort GNU.</p> + +<h3 id="compatible">III. DÄRFÖR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3> + +<p> + Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej. De grundläggande dragen +i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan fylla i det som Unix saknar +utan att förstöra dem. Ett unixkompatibelt system skulle också vara +praktiskt för många andra att börja använda.</p> + +<h3 id="available">IV. SÅ HÄR KOMMER GNU ATT GÖRAS TILLGÄNGLIGT</h3> + +<p> + GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och för sig att tillåtas +förändra och vidaredistribuera GNU, men ingen distributör kommer att +tillåtas inskränka möjligheterna till vidare distribution. Förändringar som +gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att tillåtas. Jag +vill se till att alla versioner av GNU förblir gratis.</p> + +<h3 id="why-help">V. MÅNGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÄLPA TILL</h3> + +<p> + Jag har träffat på många programmerare som gillar GNU och vill hjälpa till.</p> + +<p> + Många programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara. De tjänar +kanske mer pengar, men de tvingas också känna sig som om de står i konflikt +med andra programmerare snarare än om de är deras kamrater. Det +grundläggande vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av +sina program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag förbjuder i stort +sett programmerare att behandla andra som vänner. Mjukvaruköparen måste +välja mellan vänskap och laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för +att vänskap är det viktigaste. Men de som tror på rättssystemet känner sig +inte väl till mods med något av valen. De blir cyniska och tror att +programmering bara är ett sätt att tjäna pengar.</p> + +<p> + Genom att använda och utveckla GNU istället för upphovsrättsligt skyddade +märkesprogram kan vi vara gästvänliga mot andra och samtidigt följa +lagen. Dessutom kan GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under +vilket vi kan samla andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så +vis kan vi känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om vi använder +märkesmjukvara. För ungefär hälften av de programmerare som jag kommer i +kontakt med är detta en viktig glädjekälla som inte kan ersättas av pengar.</p> + +<h3 id="contribute">VI. SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA TILL</h3> + +<p> + Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber enskilda +individer donera program och arbete.</p> + +<p> + Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner är att GNU kommer att +kunna köras på dem vid en tidig tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga +system som är klara för användning, godkända för användning i bostadsområden +och utan behov av sofistikerad kylning eller energiförsörjning.</p> + +<p> + Jag har märkt att väldigt många programmerare gärna vill bidra med +deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt skulle ett sådant deltidsarbete, +fördelat på många, vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som +skrivits skulle inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att +ersätta Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består av +hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De +flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara +Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en +ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i stället för +orginalet på ett Unix-system, så kommer programmen att fungera bra när man +sätter samman dem. Även om man räknar med att Murphy skapar ett och annat +oväntat problem så är det genomförbart att samla komponenterna i ett +system. (För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att krävas och +det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad grupp.)</p> + +<p> + Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa ett par personer på +hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara låga för en programmerare, men +mitt mål är att hitta människor som tycker att det är lika viktigt att bygga +en gemenskap som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta +hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta på GNU, genom att de +slipper förtjäna sitt levebröd på något annat sätt.</p> + +<h3 id="benefit">VII. DÄRFÖR KOMMER ALLA DATORANVÄNDARE ATT GAGNAS</h3> + +<p> + Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst få tag på bra systemmjukvara +helt fritt, precis som luft.</p> + +<p> + Det innebär så mycket mer än att alla sparar in kostnaden för en +Unix-licens. Det innebär att en massa slösaktigt dubbelarbete vid +systemprogrammering kan undvikas. I stället kan dessa ansträngningar +användas för att flytta frontlinjen framåt.</p> + +<p> + Systemets fullständiga källkod kommer att vara tillgänglig för alla. Det får +till följd att en användare som behöver förändra systemet alltid är fri att +göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare eller ett +företag att göra det för honom eller henne. Användarna kommer inte längre +att vara utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger +källkoden, och därmed är de enda som kan göra förändringar.</p> + +<p> + Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en lärorikare miljö genom att +uppmuntra alla studenter att studera och förbättra systemkällkoden. I +Harvards datorsalar hade man inställningen att inga program skulle +installeras på systemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig och man +levde som man lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag +påverkades mycket av detta.</p> + +<p> + Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut vem som äger +mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att göra med den att +försvinna.</p> + +<p> + Att se till att folk betalar för att använda ett program, till exempel genom +att köpa programlicenser, är alltid väldigt dyrt för samhället eftersom det +krävs invecklade mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka +program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man tvinga +alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där luften måste tillverkas +till en hög kostnad: där är det kanske rättvist att ta betalt per liter av +dem som andas, men att bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är +oacceptabelt även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha +tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken ibland skulle +vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta lufttillverkningen med +och slänga maskerna.</p> + +<p> + Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt för en +programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara lika fritt.</p> + +<h3 id="rebutted-objections">VIII. NÅGRA LÄTT TILLBAKAVISADE INVÄNDNINGAR MOT GNU:S MÅL</h3> + +<p id="support"> +<strong>“Ingen kommer att använda det om det är fritt, för då har de ingen +support att luta sig mot.”</strong></p> + +<p> +<strong>“Man måste ta betalt för programmet för att kunna ge +support.”</strong></p> + +<p> + Om folk hellre betalar för GNU plus service än får GNU gratis utan service, +så borde ett företag som ger service till dem som fått GNU gratis vara +lönsamt.</p> + +<p> + Vi måste skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete och +sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.Det förstnämnda +är inget man kan lita på att få från en mjukvaruförsäljare. Om ditt problem +inte delas av tillräckligt många andra så kommer försäljaren att be dig dra.</p> + +<p> + Om din verksamhet är beroende av att få support, så är den enda utvägen att +skaffa all nödvändig källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du +anställa vem som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du är +inte utlämnad till någon enskild individs godtycke. Eftersom priset för +källkoden i Unix-fallet är så högt är detta inte aktuellt för de flesta +företag. Med GNU kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att +ingen kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem +som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla världens +problem, bara somliga.</p> + +<p> + Samtidigt behöver användare helt utan datorvana någon att hålla i handen, +någon som hjälper dem med sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men +inte vet hur.</p> + +<p> + Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av företag som säljer just +precis handhållning och reparationer. Stämmer det att användare hellre +lägger ut pengar så att de får service med den köpta produkten, så kommer de +också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha fått +produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med kvalitet och pris; +användarna kommer inte att bindas till något särskilt företag. Samtidigt kan +vi som inte behöver denna tjänst få använda programmet utan att betala för +servicen.</p> + +<p id="advertising"> +<strong>“Utan reklam är det omöjligt att nå många människor och man måste ta +betalt för programmet för att möjliggöra det.”</strong></p> + +<p> +<strong>“Det är inte lönt att göra reklam för ett program som folk kan få +gratis.”</strong></p> + +<p> + Det finns sätt att göra reklam som är gratis eller väldigt billiga och som +kan användas för att informera ett stort antal datoranvändare om något +sådant som GNU. Men det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan nås +med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör reklam för en tjänst +bestående av att kopiera och skicka ut GNU kunna bli så framgångsrikt att +det kan betala reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är det bara de +användare som drar nytta av reklamen som betalar för den.</p> + +<p> + Om å andra sidan många människor får GNU av vänner så kommer den här typen +av företag inte att lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var +nödvändigt för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens förespråkare så +ovilliga att låta marknaden avgöra frågan?</p> + +<p id="competitive"> +<strong>“Mitt företag behöver ett operativsystem med ett välkänt varumärke +för att få en konkurrensfördel.”</strong></p> + +<p> + GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du kommer inte att +kunna få någon fördel på detta område, men ingen av dina medtävlare kommer +heller att få en fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra områden medan +alla får fördelar på det här. Om du säljer operativsystem kommer du inte att +gilla GNU, men sånt är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda +dig från att skuffas in i den kostsamma bransch som är +operativsystemförsäljarens.</p> + +<p> + Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd i form av gåvor från +tillverkare och användare, som därmed minskar kostnaden för var och en.</p> + +<p id="deserve"> +<strong>“Förtjänar inte programmerarna någon belöning för sin +kreativitet?”</strong></p> + +<p> + Om något förtjänar att belönas, så är det bidrag till en +gemenskap. Kreativitet kan vara ett bidrag till en social gemenskap, men +bara så länge samhället får fritt använda sig av resultaten. Om +programmerare förtjänar att belönas för innovativa program, följer det +logiskt att de också förtjänar att straffas om de begränsar användandet av +dessa program.</p> + +<p id="reward"> +<strong>“Skall inte en programmerare kunna begära någon ersättning för sin +kreativitet?”</strong></p> + +<p> + Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört arbete eller i att +försöka maximera sin inkomst, så länge man inte använder destruktiva +medel. Men det är just sådana medel som vanligen används på mjukvaruområdet +idag.</p> + +<p> + Att utkräva pengar av användarna är destruktivt, eftersom inskränkningarna +minskar mängden olika sätt på vilket programmet kan användas. Det minskar +det välstånd som mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När någon +medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga följderna ett +medvetet förstörande.</p> + +<p> + En god medborgare skaffar sig inte välstånd på det viset, för den ömsesidiga +destruktivitet som skulle bli resultatet av att alla betedde sig så skulle +göra oss alla fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller +den gyllene regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att +alla gömde undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra +detta. I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte +berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen denna +kreativitet.</p> + +<p id="starve"> +<strong>“Kommer inte programmerarna att få gå hungriga?”</strong></p> + +<p> + Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli programmerare. De flesta +av oss skulle aldrig lyckas få några pengar genom att stå på gatan och göra +grimaser. Men det innebär inte att vi är dömda att stå på gatan, göra +grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p> + +<p> + Men det är fel svar eftersom det godtar frågeställarens implicita antagande: +att utan en äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre i +ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p> + +<p> + Anledningen till att programmerare inte kommer att gå hungriga är i själva +verket att de fortfarande kommer att kunna få betalt för att programmera, +bara inte lika mycket som idag.</p> + +<p> + Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda sättet att göra affärer i +mjukvarubranchen. Det är det vanligaste eftersom det inbringar mest +pengar. Vore det förbjudet, eller förkastat av kunden, skulle +mjukvarubranchen välja andra slags organisationer som är mindre vanliga +idag. Det finns alltid ett antal olika sätt att organisera en +affärsverksamhet.</p> + +<p> + Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med dessa nya +premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en förändring. Det +anses inte orättvist att snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om +programmerare tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I +praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p> + +<p id="right-to-control"> +<strong>“Har man inte rätt att kontrollera hur ens kreativitet +används?”</strong></p> + +<p> +“Att kontrollera hur ens idéer används” är i själva verket ett sätt att +kontrollera andras liv, och det används oftast för att göra deras liv +besvärligare.</p> + +<p> + De som har analyserat frågan om skydd för intellektuella prestationer +ingående (jurister till exempel) säger att det inte finns någon inneboende +rätt till intellektuell egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa +intellektuella prestationer har lagstiftaren skapat i vissa speciella +syften.</p> + +<p> + Patentsystemet inrättades till exempel för att uppmuntra uppfinnare att +offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar. Syftet var snarare att hjälpa +samhället än att hjälpa uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid på +17 år kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades +med. Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för dem är +licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna för att starta +produktionen, så ställer patent oftast inte till någon skada. De sätter inga +hinder i vägen för de flesta enskilda som använder patentskyddade produkter.</p> + +<p> + Upphovsrättsidén fanns inte förr i världen; då kopierade författare ofta +varandra utförligt i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många +författares verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet +inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På området som det +inrättades för -- böcker som med lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress +-- så gjorde det ingen särskild skada och störde inte de flesta av bokens +läsare.</p> + +<p> + Alla rättigheter som är knutna till intellektuell egendom är inget annat än +licenser som beviljas av samhället för att det ansågs, med rätta eller inte, +att samhället i sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje +enskild situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det bättre genom +att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en person att handla genom att +ge honom eller henne en sådan licens?</p> + +<p> + Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket åt från böcker för +hundra år sedan. Att det enklaste sättet att kopiera ett program är från en +granne till nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad kod +som är helt skilda från varandra, och att ett program används snarare än +läses eller avnjutes skapar sammantaget en situation där den som +upprätthåller en upphovsrätt skadar samhället i stort både materiellt och +andligen, och där man därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen +tillåter det.</p> + +<p id="competition"> +<strong>“Med lite konkurrens blir saker och ting bättre gjorda.”</strong></p> + +<p> + Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att belöna vinnaren +uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När kapitalismen verkligen funkar +på det viset så gör den ett bra jobb, men dess förespråkare gör fel i att +anta att det alltid funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen utfästs +och bara tänker på att vinna till varje pris så hittar de kanske på andra +strategier -- som att angripa de andra löparna. Om löparna hamnar i ett +råkurr kommer de alla att bli försenade.</p> + +<p> + Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den moraliska motsvarigheten +till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog verkar den enda domare vi har inte ha +något emot bråk, han bara reglerar dem (“Var tionde meter ger dig rätt att +skjuta ett skott”). Vad han borde göra är att stoppa löparna och straffa dem +för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p> + +<p id="stop-programming"> +<strong>“Kommer inte alla att sluta programmera om det inte finns något +ekonomiskt incitament?”</strong></p> + +<p> + Många kommer faktiskt att programmera även helt utan ett ekonomiskt +incitament. För många -- ofta de som är bäst på det -- är programmering +oemotståndligt lockande. Det finns ingen brist på proffsiga musiker som +fortsätter spela utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på det.</p> + +<p> + Men även om den här frågan ofta ställs är den egentligen inte +relevant. Programmerarnas löner kommer inte att försvinna, bara bli +mindre. Den rätta frågan att ställa är alltså huruvida någon kommer att +programmera när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger +mig att svaret är ja.</p> + +<p> + I över tio år arbetade några av världens bästa programmerare vid +Laboratoriet för artificiell intelligens för en betydligt lägre lön än de +hade kunnat få på annat håll. De belönades med annat än pengar: berömmelse +och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul, den är en belöning i +sig själv.</p> + +<p> + Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika intressanta arbeten, men +med högre lön.</p> + +<p> + Fakta säger alltså att folk programmerar av andra skäl än att bli rika, men +om de får möjligheten att dessutom tjäna en massa pengar så börjar de +förvänta sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner klarar sig +inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så behöver det inte vara om +de som betalar höga löner förbjuds.</p> + +<p id="desperate"> +<strong>“Vi har ett desperat behov av programmerare. Om de kräver att vi +slutar hjälpa våra grannar så måste vi lyda.”</strong></p> + +<p> + Så desperat är du aldrig att du måste följa den här typen av krav. Minns +Thomas Jeffersons valspråk när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet: +“miljoner till försvaret, men inte ett öre i lösen!”</p> + +<p id="living"> +<strong>“På något sätt måste ju programmerare tjäna sitt +uppehälle.”</strong></p> + +<p> + I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det massor av sätt för en +programmerare att tjäna pengar utan att sälja rätten att använda ett +program. Att det är vanligt idag beror på att det är så programmerare och +affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det enda möjliga sättet att +tjäna pengar. Det är lätt att hitta på andra sätt om man bara vill. Här +följer ett antal exempel:</p> + +<p> + En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar för att +operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p> + +<p> + Programmerare skulle också kunna anställas i företag som säljer +undervisning, “hålla handen-support” och underhåll.</p> + +<p> + Den som har en ny idé kan distribuera program som freeware och be nöjda +användare om bidrag eller sälja “hålla handen-support” och underhåll. Jag +har stött på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p> + +<p> + Användare med liknande behov kan bilda användargrupper och betala +avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett programmeringsföretag för +att skriva de program som användarna skulle vilja använda.</p> + +<p> + All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p> + +<p> + Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av priset i en +mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som lägger dem +på mjukvaruutveckling.</p> + +<p> + Men om datorköparna själva donerar till mjukvaruutvecklarna så kan de göra +ett avdrag i deklarationen. De kan själva välja vilket projekt de vill +donera pengarna till -- antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda +slutresultatet. De kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår +till samma summa som den skatt de skall betala.</p> + +<p> + Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras genom en omröstning bland +skattebetalarna, där deras röster är viktade efter det belopp de skulle +betala skatt på.</p> + +<p> + Konsekvenserna blir:</p> + +<ul> +<li>Att gruppen av datoranvändare stödjer mjukvaruutvecklingen.</li> +<li>Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall ligga på.</li> +<li>Användare som är intresserade av att själva bestämma på vilket projekt deras +stöd skall läggas kan göra det.</li> +</ul> +<p> + Att göra program fria är, i ett längre perspektiv, ett steg mot en värld där +det inte längre råder brist på något, och ingen längre måste slita hårt bara +för att få ihop sitt dagliga bröd. Man kommer att kunna ägna sig åt sådant +som är kul, som programmering, när man klarat av de obligatoriska tio +timmarnas arbete per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta lagar, +ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler på asteroider. Det +kommer inte att vara nödvändigt att programmera för att tjäna sitt +uppehälle.</p> + +<p> + Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget +måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten +utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det +krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall åtfölja den produktiva +verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot +konkurrensen. Fri mjukvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på +mjukvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska +framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p> + + +<div class="translators-notes"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.--> +<hr /><blockquote><p>Detta är en inofficiell svensk översättning av +GNU-Manifestet, ursprungligen översatt till svenska av Anders Mellqvist +och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för eventuella fel i +översättningen. Texten är inskriven från papper av Linus Walleij som +sålunda är ansvarig för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort +i TLM:s utgåva, och är här återställda. Denna översättning är ämnad att +hjälpa folk att förstå texten och underblåsa spridandet av +GNU-projektet. Översättarna garanterar inte översättningens korrekthet; om +GNU-Manifestet skall refereras i officiella sammanhang, referera då <a +href="/gnu/manifesto.en.html">den autentiska engelska versionen</a>.</p> +<p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto into Swedish, +originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine called +TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations. The text was +written in from the paper print of Mellqvists translation by Linus Walleij +who is thus responsible for any misspellings, and also for restoring some +missed passages in the original translation. The translation is intended to +help people to understand the text and to help the GNU project to +spread. The translators does not provide any warranty for correctness of +the translation; if you intend to refer to the GNU Manifesto in official +concerns, please refer to <a href="/gnu/manifesto.en.html">the authentic +English version</a>.</p></blockquote></div> +</div> + +<!-- for id="content", starts in the include above --> +<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" --> +<div id="footer"> +<div class="unprintable"> + +<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a +href="mailto:gnu@gnu.org"><gnu@gnu.org></a>. Det finns också <a +href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter +om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a +href="mailto:webmasters@gnu.org"><webmasters@gnu.org></a></p> + +<p> +<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph, + replace it with the translation of these two: + + We work hard and do our best to provide accurate, good quality + translations. However, we are not exempt from imperfection. + Please send your comments and general suggestions in this regard + to <a href="mailto:web-translators@gnu.org"> + + <web-translators@gnu.org></a>.</p> + + <p>For information on coordinating and submitting translations of + our web pages, see <a + href="/server/standards/README.translations.html">Translations + README</a>. --> +Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för +Översättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in +översättningar till den här artikeln.</p> +</div> + +<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to + files generated as part of manuals) on the GNU web server should + be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this + without talking with the webmasters or licensing team first. + Please make sure the copyright date is consistent with the + document. For web pages, it is ok to list just the latest year the + document was modified, or published. + + If you wish to list earlier years, that is ok too. + Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying + years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable + year, i.e., a year in which the document was published (including + being publicly visible on the web or in a revision control system). + + There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers + Information document, www.gnu.org/prep/maintain. --> +<p>Copyright © 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</p> + +<p> +Det är tillåtet för vem som helst att göra och distribuera ordagranna kopior +av denna text, i vilket medium som helst, förutsatt att copyrightangivelsen +och denna tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren +samma rättigheter till distribution som i denna text. +<br /> +Texten får inte ändras. +</p> + +<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" --> +<div class="translators-credits"> + +<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.--> +Översättning: Anders Mellqvist</div> + +<p class="unprintable"><!-- timestamp start --> +Updaterat: + +$Date: 2015/04/29 10:40:01 $ + +<!-- timestamp end --> +</p> +</div> +</div> +</body> +</html> |